| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

För att kunna använda stamceller för att behandla patienter är det absolut nödvändigt att inga substanser av djur har använts när cellerna odlats. Om djursubstanser använts så finns en risk för att stamcellerna kan ha smittats av främmande virus eller mikrober. För merparten av de cellinjer som tagits fram globalt har forskarna använt odlingsmedium som innehåller serum och andra ämnen från djur. Det innebär att cellinjerna inte kan användas i kliniska försök på människa.
Att använda material från människa är både dyrare och mer komplicerat. Därför görs nu försök att ta fram substanser på konstgjord väg. I Sverige har forskarna lyckats ta fram helt rena humana embryonala cellinjer, som nu används i forskning.
Utgångspunkten är att stamceller från ett och samma embryo ska dela sig utan att specialisera sig till en viss celltyp. Det går till så att en grupp identiska celler från ett några dagar gammalt embryo odlas i skålar med näringslösning tillsammans med så kallade stödceller.
Då stamcellerna delar sig och blir fler flyttas de till nya skålar där de fortsätter att växa och dela sig. Proceduren kallas en "passage" och upprepas en gång i veckan. För att räknas som en etablerad embryonal stamcellslinje ska den ha överlevt tjugo sådana passager utan att ha tappat sina stamcellsegenskaper. Metoden gör att det tar flera månader att få fram en embryonal stamcellslinje.
De senaste åren har svenska forskare lyckats ta fram flera cellinjer med humana embryonala

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN