| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

Om man har konstaterat att det finns resistenta bakterier i omgivningen kan det vara nödvändigt att göra extra undersökningar och kontrollodlingar av bakterier även hos personer som inte har symptom på infektion. Det är förstås extra viktigt att ha en bra hygien och ibland måste personer som infekterats isoleras för att inte smitta andra i vården.
Har man smittats av en resistent bakterie måste man vara särskilt uppmärksam under lång tid framöver, kanske resten av livet. Det kan till exempel vara särskilt viktigt med handhygien. Man måste också upplysa om infektionen då man söker vård och i vissa fall får man då särskild behandling. Men reglerna för hur länge en person anses vara smittbärare ser olika ut i olika delar av världen och även i olika delar av Sverige. Smittskyddsforskare har påtalat vikten av att skapa landsomfattande rekommendationer för detta.
Forskare efterlyser också effektiva sätt att ta bort bakterier, dekontaminera, personer och miljöer som bär resistenta bakterier.

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN