• Resistenta bakterier
Prenumerera
Registrera dig för vårt nyhetsbrev gratis.
Tror du atmosfären i butiker påverkar dina inköp?

Ja, ofta
 
     
 272
Ibland
 
     
 61
Nej, inte alls
 
     
 24
Vet inte
 
     
 25

Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.
Skicka vykort
Vykort
Publicerad 2009-05-04

Går det att stoppa utvecklingen av resistens?

Resistens mot antibiotika tycks oundviklig. Så länge det finns antibiotika kommer bakterier att anpassa sig och utveckla motståndskraft mot läkemedlen. Det är också mycket svårt att stoppa spridning av resistenta bakterier.

Även om det inte går att stoppa resistensens framfart helt hoppas många forskare att det ska vara möjligt att få utvecklingen att gå långsammare. Då kan vi använda de antibiotika som finns idag under längre tid framöver. Men det kräver förmodligen åtgärder på flera olika plan.

Hygien och smittspridning


En mycket viktig åtgärd är att påverka spridningen av bakterier i sjukvården. Men då måste man, enligt forskare, satsa mycket resurser på vårdhygien och kvalitet. Lokaler måste vara välstädade och de måste utformas så att patienter kan isoleras. Vårdpersonal måste utbildas och noggrant följa hygienreglerna. Till exempel ska personalen bära kortärmad klädsel vid direktkontakt med patienter. Och händerna ska tvättas med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel.

Bra hygien är förstås viktigt även på andra ställen där bakterier kan spridas, till exempel på förskolor, äldreboenden och arbetsplatser. Det förhindrar både resistenta och icke-resistenta bakterier från att spridas.

Rationell användning av antibiotika


Eftersom resistens uppkommer som ett svar på antibiotikaanvändning borde en minskad användning också leda till mindre resistens. Det finns olika strategier för att få till en mer rationell antibiotikaanvändning. Det handlar förstås om att inte använda läkemedel i onödan. Enklare infektioner hos i övrigt friska personer behöver inte alltid behandlas med antibiotika. Det är också viktigt att läkaren väljer ett antibiotikum som verkligen har effekt mot bakterierna i det aktuella fallet. Här behövs det mer forskning för att få fram hjälpmedel som snabbt visar vilka bakterier vi har att göra med. På det sättet slipper läkare gissa vilken infektion det handlar om och rätt antibiotikum kan sättas in direkt.

Samarbete över gränserna


Hittills har det varit mycket svårt att påverka utvecklingen mot resistens. Enligt smittskyddsexperter beror det på att problemet är stort och globalt med krav på internationellt samarbete. Dessutom måste många olika yrkes- och forskargrupper arbeta tillsammans, bland annat mikrobiologer, läkare, sjuksköterskor, farmakologer, epidemiologer, apotekare, veterinärer, smittskyddsexperter och beslutsfattare i vård och omsorg.

Nya läkemedel


Ett sätt att komma runt problemet vore ju att ta fram nya antibiotika som bakterierna inte har utvecklat resistens mot. Men idag ser det inte så ljust ut på den punkten, se under frågan "Kommer det nya antibiotika?"
forskning.se | Västra järnvägsgatan 3 |  Box 1035 |  101 38 Stockholm
tel 08-546 44 000 | fax 08-546 44 192 | red@forskning.se
FORSKNING.SE ÄGS AV:
För att se denna animering behöver du Flash 8 i din dator. Ladda hem Flashlänk till annan webbplats
Tema Hjärna och lärande
Mattias Öbergs blogg om miljögifter
Mattias Öbergs blogg om miljögifter

Samverkan i verkligheten


2012-02-06
Cirka 70 toxikoIoger arbetar idag på AstraZenecas...
Läs mer
Webb-TV.
Missa inte kanalen "Forskningsnyheter" på YouTube