| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |
Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.
Skicka vykort
Publicerad 2007-09-18
Var kan jag hitta nanoteknik i dag?
Nanotekniken utlovar lättare och starkare material (Läs mer fråga 5), nya läkemedel och medicinska hjälpmedel (Läs mer fråga 7), minimal elektronik (Läs mer fråga 6) och mer miljövänlig produktion (Läs mer fråga 5). Ännu återstår mycket forskning för att förstå många av effekterna på nanonivå, men redan i dag finns exempel på teknikföretag som börjat utnyttja nanomaterialens unika egenskaper i sina produkter.
Tennisstjärnor är bland de första som har nytta av nanoteknik. Den kan hindra tennisbollen från att läcka gas och förlora studsen. Inuti bollen finns ett övertryck av gas för att den ska bli hård. Men gasen sipprar ut genom gummiväggen. För att bromsa läckaget har man därför blandat nanometertjocka plattor av lera i gummit. Leran formar ogenomträngliga väggar, ungefär som en labyrint, som gasen måste smita runt för att komma ut. Därför behåller "nanobollen" trycket ungefär dubbelt så länge som en vanlig tennisboll.
För alla som hellre går ut i solen än vårputsar sina fönster kan nanotekniken vara till hjälp. Det finns nämligen ett nytt självrengörande glas som är täckt med en tunn film av titanoxid. UV-ljuset i solens strålar bryter tillsammans med titanoxiden ned organisk smuts som samlas på rutan. Dessutom gör titanoxiden att regnvattnet sprider sig jämt över glaset, i stället för att samlas i droppar. Det gör att smutsen rinner bort och fönstren håller sig rena.
Nanotekniken har gett oss fläckfria bomullstyger. Inspirationen kommer från lotusblommans förmåga att hålla sina blad rena, även när den växer vid en dammig väg. Bladets yta kan beskrivas som en spikmatta med mikrometerstora piggar som är täckta av vax. Det gör att ytan blir väldigt vattenavvisande. När dagg och regndroppar rinner av bladen, drar de med sig damm och smuts. Det fläcksäkra tyget har på ett liknande sätt bomullsfibrer med nanometerstora molekyler som sticker ut som piggar från ytan. De ligger så tätt att vätskedroppar inte kan tränga in mellan piggarna. Kaffe, läsk och andra vätskor som kan ge fläckar rinner av tyget, som fortfarande känns precis lika mjukt som vanlig bomull.
Näsor med lysande zinkpasta från åttiotalets soliga skidbackar har blivit ett minne blott på grund av nanotekniken. Zinkpastan innehöll partiklar av zinkoxid och titanoxid som hindrade UV-ljuset från att nå huden. Dessa partiklar har nu krympts till nanometerstorlek. Det gör att solblockerande krämer inte längre är vita, utan släpper igenom synligt ljus. Men partiklarna fångar fortfarande upp UV-strålarna och näsan skyddas utan att vara krigsmålad.
Verkstadsföretaget Sandvik har utvecklat ett superstarkt stål. Det innehåller nanometerstora kristaller och tittar man på materialet i extrem närbild ser de ut som fotbollar inbäddade i en stålmassa. Kristallerna fungerar ungefär som armeringsjärn i betong. De hindrar sprickor från att sprida sig i stålet och gör det starkare. I dag används stålet bland annat i supertunna nålar som används vid ögonkirurgi samt i rakapparater och sportartiklar som behöver vara lätta och starka, till exempel cykelsadelrör.
Diamanter är dyra. Men inte om de hålls i nanostorlek. Pyttesmå diamanter går att utnyttja i stekpannor. De kan ha en yta belagd med ett material som innehåller små kristaller av diamant. Eftersom diamant är världens hårdaste material blir ytan enormt hållbar, samtidigt som maten inte bränner fast.
Det finns fler exempel på befintliga nanoteknikprodukter på www.nanotechproject.org/consumerproducts
. Hemsidan samlar alla produkter som marknadsförs som nano. Men — varning — en del företag använder ordet nano eftersom det är coolt, trots att produkten kanske egentligen inte innehåller nanoteknik. Ett exempel är Samsungs tvättmaskin med "Silver Nano Technology", den släpper ut silverjoner (som är mindre än en nanometer) för att döda bakterier.
Tennisbollar som håller studsen längre
Tennisstjärnor är bland de första som har nytta av nanoteknik. Den kan hindra tennisbollen från att läcka gas och förlora studsen. Inuti bollen finns ett övertryck av gas för att den ska bli hård. Men gasen sipprar ut genom gummiväggen. För att bromsa läckaget har man därför blandat nanometertjocka plattor av lera i gummit. Leran formar ogenomträngliga väggar, ungefär som en labyrint, som gasen måste smita runt för att komma ut. Därför behåller "nanobollen" trycket ungefär dubbelt så länge som en vanlig tennisboll.
Fönster som inte behöver putsas
För alla som hellre går ut i solen än vårputsar sina fönster kan nanotekniken vara till hjälp. Det finns nämligen ett nytt självrengörande glas som är täckt med en tunn film av titanoxid. UV-ljuset i solens strålar bryter tillsammans med titanoxiden ned organisk smuts som samlas på rutan. Dessutom gör titanoxiden att regnvattnet sprider sig jämt över glaset, i stället för att samlas i droppar. Det gör att smutsen rinner bort och fönstren håller sig rena.
Kläder som håller fläckarna borta
Nanotekniken har gett oss fläckfria bomullstyger. Inspirationen kommer från lotusblommans förmåga att hålla sina blad rena, även när den växer vid en dammig väg. Bladets yta kan beskrivas som en spikmatta med mikrometerstora piggar som är täckta av vax. Det gör att ytan blir väldigt vattenavvisande. När dagg och regndroppar rinner av bladen, drar de med sig damm och smuts. Det fläcksäkra tyget har på ett liknande sätt bomullsfibrer med nanometerstora molekyler som sticker ut som piggar från ytan. De ligger så tätt att vätskedroppar inte kan tränga in mellan piggarna. Kaffe, läsk och andra vätskor som kan ge fläckar rinner av tyget, som fortfarande känns precis lika mjukt som vanlig bomull.
Solblockerande krämer som inte syns
Näsor med lysande zinkpasta från åttiotalets soliga skidbackar har blivit ett minne blott på grund av nanotekniken. Zinkpastan innehöll partiklar av zinkoxid och titanoxid som hindrade UV-ljuset från att nå huden. Dessa partiklar har nu krympts till nanometerstorlek. Det gör att solblockerande krämer inte längre är vita, utan släpper igenom synligt ljus. Men partiklarna fångar fortfarande upp UV-strålarna och näsan skyddas utan att vara krigsmålad.
Kirurger får tunnare nålar med nanoteknik
Verkstadsföretaget Sandvik har utvecklat ett superstarkt stål. Det innehåller nanometerstora kristaller och tittar man på materialet i extrem närbild ser de ut som fotbollar inbäddade i en stålmassa. Kristallerna fungerar ungefär som armeringsjärn i betong. De hindrar sprickor från att sprida sig i stålet och gör det starkare. I dag används stålet bland annat i supertunna nålar som används vid ögonkirurgi samt i rakapparater och sportartiklar som behöver vara lätta och starka, till exempel cykelsadelrör.
Nanostora diamanter gör stekpannan hållbar
Diamanter är dyra. Men inte om de hålls i nanostorlek. Pyttesmå diamanter går att utnyttja i stekpannor. De kan ha en yta belagd med ett material som innehåller små kristaller av diamant. Eftersom diamant är världens hårdaste material blir ytan enormt hållbar, samtidigt som maten inte bränner fast.
Det finns fler exempel på befintliga nanoteknikprodukter på www.nanotechproject.org/consumerproducts
. Hemsidan samlar alla produkter som marknadsförs som nano. Men — varning — en del företag använder ordet nano eftersom det är coolt, trots att produkten kanske egentligen inte innehåller nanoteknik. Ett exempel är Samsungs tvättmaskin med "Silver Nano Technology", den släpper ut silverjoner (som är mindre än en nanometer) för att döda bakterier.Tio frågor & svar om nanoteknik.
forskning.se | Västra järnvägsgatan 3 | Box 1035 | 101 38 Stockholm
tel 08-546 44 000 | fax 08-546 44 192 | red@forskning.se
FORSKNING.SE ÄGS AV:
ENERGIMYNDIGHETEN | FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
| FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
Mattias Öbergs blogg om miljögifter
Bloggar.
Webb-TV.
Missa inte kanalen "Forskningsnyheter" på YouTube