Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad är nanoteknik?

Illustration Jesper Waldersten.
Nanoteknik brukar populärt kallas för atomslöjd eftersom forskarna bygger saker som ibland bara är ett fåtal atomer stora. En atom är cirka 0,2 nanometer i diameter, så avstånden inom nanotekniken räknas i nanometrar. Delar du en millimeter en miljon gånger får du en nanometer. Förhållandet melllan en meter och en nanometer är detsamma som mellan vårt jordklot och en stenkula.
 
Själva ordet nano kommer egentligen av grekiskans ord för dvärg. Den som myntade begreppet nanoteknik var japanen Norio Taniguchi vid Tokyo Science University. År 1974 använde han ordet för att beskriva konstruktioner som var under en mikrometer. Senare har nanotekniken avgränsats till teknik eller tekniska detaljer som är 1—100 nanometer.
 
Utvecklingen inom nanotekniken tog fart under 1980-talet då forskarna tog fram de verktyg som behövs för att kunna manipulera ämnen på atomnivå. Men den nobelprisbelönade fysikern Richard Feynman förutspådde nanotekniken redan 1959 i ett känt tal med rubriken: "There is plenty of room at the bottom". Han menade att det borde vara möjligt att bygga upp material på atomnivå. Om man praktiskt kunde lyckas med detta skulle helt nya och oväntade möjligheter öppnas. Bland annat fantiserade han om att alla 24 volymerna i uppslagsverket Encyclopedia Brittanica skulle kunna få plats på ett knappnålshuvud — och detta i en tid då datorer var så stora att de fyllde hela rum. Feynmans idéer har sporrat mycket av nanoforskningen och i dag börjar tekniken han förutspådde på allvar bli möjlig.

Referenser

Tema Nanoteknik har producerats i samarbete med Vetenskapsrådet, som gett ut den populärvetenskapliga boken "Där guld glimmar blått — forskare om den lilla nanorevolutionen".
Boken är slutsåld. Skribenter: frilansjournalisterna Ann Fernholm och Andreas Nilsson
Illustrationer: Jesper Waldersten.

Publicerad: 2005-10-13 Uppdaterad: 2007-09-25

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Förhistoriskt DNA avslöjar hundens ursprung
      22 majStockholms universitet
    2. Omedveten inlärning kan påverka smärtupplevelse
      22 majKarolinska Institutet
    3. Savanner bromsar klimatförändringar
      22 majLunds universitet
    4. Spel som inkluderar personer med synnedsättning
      21 majHögskolan i Skövde
    5. Depression kan vara ett tidigt tecken på Parkinsons sjukdom
      21 majUmeå universitet
    1. Lönsamt för samhället stoppa gris-MRSA vid gränsen
      21 majSLU
    2. Mikrovågskomponenter designade från scratch med hjälp av datorsimuleringar
      21 majUmeå universitet
    3. Genus och familjen styr människors agerande på aktiemarknaden
      21 majUmeå universitet
    4. Miljontals kronor går till kampanjer utan resultat
      21 majÖrebro universitet
    5. Trimmade fettsyror kan bli framtidens botemedel för hjärtarytmi
      21 majLinköpings universitet
    1. Stora barngrupper i förskolan påverkar villkoren för att arbeta enligt läroplanen
      21 majGöteborgs universitet
    2. ​Minnet kan förbättras vid minskad vikt
      21 majUmeå universitet
    3. Många som söker primärvård visar tecken på utmattningssyndrom
      21 majGöteborgs universitet
    4. Skadligt att äta för lite när man hårdtränar
      20 majLunds universitet
    5. Diskrimineras invandrare i rättsväsendet? – aktuell forskning undersöker domstolens språkbruk
      20 majRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.