Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad är nanoteknik?

Illustration Jesper Waldersten.
Nanoteknik brukar populärt kallas för atomslöjd eftersom forskarna bygger saker som ibland bara är ett fåtal atomer stora. En atom är cirka 0,2 nanometer i diameter, så avstånden inom nanotekniken räknas i nanometrar. Delar du en millimeter en miljon gånger får du en nanometer. Förhållandet melllan en meter och en nanometer är detsamma som mellan vårt jordklot och en stenkula.
 
Själva ordet nano kommer egentligen av grekiskans ord för dvärg. Den som myntade begreppet nanoteknik var japanen Norio Taniguchi vid Tokyo Science University. År 1974 använde han ordet för att beskriva konstruktioner som var under en mikrometer. Senare har nanotekniken avgränsats till teknik eller tekniska detaljer som är 1—100 nanometer.
 
Utvecklingen inom nanotekniken tog fart under 1980-talet då forskarna tog fram de verktyg som behövs för att kunna manipulera ämnen på atomnivå. Men den nobelprisbelönade fysikern Richard Feynman förutspådde nanotekniken redan 1959 i ett känt tal med rubriken: "There is plenty of room at the bottom". Han menade att det borde vara möjligt att bygga upp material på atomnivå. Om man praktiskt kunde lyckas med detta skulle helt nya och oväntade möjligheter öppnas. Bland annat fantiserade han om att alla 24 volymerna i uppslagsverket Encyclopedia Brittanica skulle kunna få plats på ett knappnålshuvud — och detta i en tid då datorer var så stora att de fyllde hela rum. Feynmans idéer har sporrat mycket av nanoforskningen och i dag börjar tekniken han förutspådde på allvar bli möjlig.

Referenser

Tema Nanoteknik har producerats i samarbete med Vetenskapsrådet, som gett ut den populärvetenskapliga boken "Där guld glimmar blått — forskare om den lilla nanorevolutionen".
Boken är slutsåld. Skribenter: frilansjournalisterna Ann Fernholm och Andreas Nilsson
Illustrationer: Jesper Waldersten.

Publicerad: 2005-10-13 Uppdaterad: 2007-09-25

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Mer kunskap om hur växter klarar sig i kyla
      2 sepUmeå universitet
    2. Molekylkapslar kan underlätta läkemedelstransport
      2 sepLunds universitet
    3. Fler barn med autism kan få en molekylär diagnos
      2 sepKarolinska Institutet
    4. Studie av fleråriga spannmål ger stöd för miljösmartare odling
      1 sepSLU
    5. Nattflyn med inre kompass kan också känna av vindens turbulens
      1 sepLunds universitet
    1. Forskning som kan hjälpa lärare att ge rätt feedback
      1 sepKarolinska Institutet
    2. Frankenstein lär framtidens intelligenta vårdmaskiner empati
      1 sepHögskolan i Gävle
    3. Hopp om bättre hjärnimplantat
      31 augLunds universitet
    4. Mindfulness – vägen till hållbart åldrande
      28 augHögskolan i Skövde
    5. Tarmfloran förstärker negativa effekter av fettrik kost
      28 augGöteborgs universitet
    1. Klockgener "tar siesta" varje dag i cellkärnans utkant
      28 augKarolinska Institutet
    2. Fler strokepatienter kan slippa handikapp
      27 augLunds universitet
    3. Svampar och bakterier påverkar framtida klimatmodeller
      27 augLunds universitet
    4. Biobank med cellinjer värdefull för forskningen om hjärntumörer
      26 augUppsala universitet
    5. Fler arkeologiska bevis för tidigt kristnande i Västergötland
      26 augGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.