Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad är nanoteknik?

Illustration Jesper Waldersten.
Nanoteknik brukar populärt kallas för atomslöjd eftersom forskarna bygger saker som ibland bara är ett fåtal atomer stora. En atom är cirka 0,2 nanometer i diameter, så avstånden inom nanotekniken räknas i nanometrar. Delar du en millimeter en miljon gånger får du en nanometer. Förhållandet melllan en meter och en nanometer är detsamma som mellan vårt jordklot och en stenkula.
 
Själva ordet nano kommer egentligen av grekiskans ord för dvärg. Den som myntade begreppet nanoteknik var japanen Norio Taniguchi vid Tokyo Science University. År 1974 använde han ordet för att beskriva konstruktioner som var under en mikrometer. Senare har nanotekniken avgränsats till teknik eller tekniska detaljer som är 1—100 nanometer.
 
Utvecklingen inom nanotekniken tog fart under 1980-talet då forskarna tog fram de verktyg som behövs för att kunna manipulera ämnen på atomnivå. Men den nobelprisbelönade fysikern Richard Feynman förutspådde nanotekniken redan 1959 i ett känt tal med rubriken: "There is plenty of room at the bottom". Han menade att det borde vara möjligt att bygga upp material på atomnivå. Om man praktiskt kunde lyckas med detta skulle helt nya och oväntade möjligheter öppnas. Bland annat fantiserade han om att alla 24 volymerna i uppslagsverket Encyclopedia Brittanica skulle kunna få plats på ett knappnålshuvud — och detta i en tid då datorer var så stora att de fyllde hela rum. Feynmans idéer har sporrat mycket av nanoforskningen och i dag börjar tekniken han förutspådde på allvar bli möjlig.

Referenser

Tema Nanoteknik har producerats i samarbete med Vetenskapsrådet, som gett ut den populärvetenskapliga boken "Där guld glimmar blått — forskare om den lilla nanorevolutionen".
Boken är slutsåld. Skribenter: frilansjournalisterna Ann Fernholm och Andreas Nilsson
Illustrationer: Jesper Waldersten.

Publicerad: 2005-10-13 Uppdaterad: 2007-09-25

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Smärta och funktionsstörningar i käksystemet påverkar kvinnors livskvalitet
      1 oktUmeå universitet
    2. Svenskarnas religiositet – ungefär likadan idag som för 100 år sedan
      1 oktUppsala universitet
    3. Ojämställdhet begränsar lantbrukets utveckling
      1 oktSLU
    4. Oron för dålig sömn ger sömnproblem
      1 oktÖrebro universitet
    5. Gifter på jobbet kan öka risken för Parkinsons sjukdom
      30 sepÖrebro universitet
    1. Ingen koppling mellan adhd-medicinering och drogmissbruk
      30 sepLunds universitet
    2. Löfte om effektivare framtida solceller
      30 sepUmeå universitet
    3. Stor polarforskningsexpedition går iland
      30 sepPolarforskningssekretariatet
    4. Ny inlärningsmekanism för enskilda nervceller
      30 sepLunds universitet
    5. Flerdimensionella betyg förutspår kommande studieresultat
      30 sepGöteborgs universitet
    1. De löser problemet med arsenik i vattnet
      29 sepKTH
    2. Arkeologiska fynd av glas sprider nytt ljus över Gamla Lödöse
      29 sepGöteborgs universitet
    3. Modell kan hjälpa datorer att förstå vardagliga argument
      29 sepGöteborgs universitet
    4. Statens konstnärsbidrag granskas
      29 sepUppsala universitet
    5. Molekyl som skyddar kvinnors ägg identifierad av forskare i Göteborg
      29 sepGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.