Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad är nanoteknik?

Illustration Jesper Waldersten.
Nanoteknik brukar populärt kallas för atomslöjd eftersom forskarna bygger saker som ibland bara är ett fåtal atomer stora. En atom är cirka 0,2 nanometer i diameter, så avstånden inom nanotekniken räknas i nanometrar. Delar du en millimeter en miljon gånger får du en nanometer. Förhållandet melllan en meter och en nanometer är detsamma som mellan vårt jordklot och en stenkula.
 
Själva ordet nano kommer egentligen av grekiskans ord för dvärg. Den som myntade begreppet nanoteknik var japanen Norio Taniguchi vid Tokyo Science University. År 1974 använde han ordet för att beskriva konstruktioner som var under en mikrometer. Senare har nanotekniken avgränsats till teknik eller tekniska detaljer som är 1—100 nanometer.
 
Utvecklingen inom nanotekniken tog fart under 1980-talet då forskarna tog fram de verktyg som behövs för att kunna manipulera ämnen på atomnivå. Men den nobelprisbelönade fysikern Richard Feynman förutspådde nanotekniken redan 1959 i ett känt tal med rubriken: "There is plenty of room at the bottom". Han menade att det borde vara möjligt att bygga upp material på atomnivå. Om man praktiskt kunde lyckas med detta skulle helt nya och oväntade möjligheter öppnas. Bland annat fantiserade han om att alla 24 volymerna i uppslagsverket Encyclopedia Brittanica skulle kunna få plats på ett knappnålshuvud — och detta i en tid då datorer var så stora att de fyllde hela rum. Feynmans idéer har sporrat mycket av nanoforskningen och i dag börjar tekniken han förutspådde på allvar bli möjlig.

Referenser

Tema Nanoteknik har producerats i samarbete med Vetenskapsrådet, som gett ut den populärvetenskapliga boken "Där guld glimmar blått — forskare om den lilla nanorevolutionen" . Boken kan beställas via Vetenskapsrådets publikationstjänstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster .
Skribenter: frilansjournalisterna Ann Fernholm och Andreas Nilsson
Illustrationer: Jesper Waldersten.

Publicerad: 2005-10-13 Uppdaterad: 2007-09-25

Relaterat material

Nyheter

  1. Ladda mobilen med myrsyra 2013-05-27 Umeå universitet
  2. Elektriskt solvindssegel ett steg närmare målet 2013-03-25 Uppsala universitet

Tidskrifter

  1. Bokanmälan: Nanopocket med stort innehåll 2008 , Forskning & Framsteg
  2. Nanohantverkarna 2007 , Forskning & Framsteg

Projekt

  1. NanoSphere: Center för interaktions- och riskstudier i... Övrigt
  2. Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och Lärande av Grundläggande... Övrigt

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Därför twittrar polisen
      19 junKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Färre torskar i framtidens Östersjö
      19 junSLU
    3. Världsbild spelar nyckelroll för personligheten
      19 junLunds universitet
    4. Genetiska varianter varnar för biverkning av cancerläkemedel
      19 junLinköpings universitet
    5. Bra kondition i tonåren minskar risk för självmordsförsök
      19 junGöteborgs universitet
    1. Sjukdomen som skadar för livet
      18 junLunds universitet
    2. Utvärdering av bistånd som ser till helheten
      18 junÖrebro universitet
    3. Egna mål viktigt för funktionsnedsatta barns fritidssysselsättning
      18 junMälardalens högskola
    4. Antikroppar mot schmallenbergvirus hittade hos hund
      18 junSLU
    5. DNA bygger upp antenn för solenergi
      18 junChalmers tekniska högskola
    1. Seglare skadar oftast knäna - på land
      18 junGöteborgs universitet
    2. Långvariga smärtor efter strålbehandling av gynekologisk cancer
      17 junGöteborgs universitet
    3. Stroke kan ge värre hjärnskador hos män
      17 junHjärt- Lungfonden
    4. Olika mätrutiner vid födsel påverkar provresultat
      17 junLunds universitet
    5. Låt soporna bli till värme och kyla
      17 junHögskolan i Gävle
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.