Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad är nanoteknik?

Illustration Jesper Waldersten.
Nanoteknik brukar populärt kallas för atomslöjd eftersom forskarna bygger saker som ibland bara är ett fåtal atomer stora. En atom är cirka 0,2 nanometer i diameter, så avstånden inom nanotekniken räknas i nanometrar. Delar du en millimeter en miljon gånger får du en nanometer. Förhållandet melllan en meter och en nanometer är detsamma som mellan vårt jordklot och en stenkula.
 
Själva ordet nano kommer egentligen av grekiskans ord för dvärg. Den som myntade begreppet nanoteknik var japanen Norio Taniguchi vid Tokyo Science University. År 1974 använde han ordet för att beskriva konstruktioner som var under en mikrometer. Senare har nanotekniken avgränsats till teknik eller tekniska detaljer som är 1—100 nanometer.
 
Utvecklingen inom nanotekniken tog fart under 1980-talet då forskarna tog fram de verktyg som behövs för att kunna manipulera ämnen på atomnivå. Men den nobelprisbelönade fysikern Richard Feynman förutspådde nanotekniken redan 1959 i ett känt tal med rubriken: "There is plenty of room at the bottom". Han menade att det borde vara möjligt att bygga upp material på atomnivå. Om man praktiskt kunde lyckas med detta skulle helt nya och oväntade möjligheter öppnas. Bland annat fantiserade han om att alla 24 volymerna i uppslagsverket Encyclopedia Brittanica skulle kunna få plats på ett knappnålshuvud — och detta i en tid då datorer var så stora att de fyllde hela rum. Feynmans idéer har sporrat mycket av nanoforskningen och i dag börjar tekniken han förutspådde på allvar bli möjlig.

Referenser

Tema Nanoteknik har producerats i samarbete med Vetenskapsrådet, som gett ut den populärvetenskapliga boken "Där guld glimmar blått — forskare om den lilla nanorevolutionen".
Boken är slutsåld. Skribenter: frilansjournalisterna Ann Fernholm och Andreas Nilsson
Illustrationer: Jesper Waldersten.

Publicerad: 2005-10-13 Uppdaterad: 2007-09-25

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Alternativ till antibiotika studeras för klövsjukdom på mjölkkor
      24 julStatens veterinärmedicinska anstalt
    2. Felande protein förklarar ärftlig ödemsjukdom
      21 julKarolinska institutet
    3. Lysande material avslöjar hur cellerna växer
      21 julLinköpings universitet
    4. En natts sömnbrist ändrar DNA:t i dina vävnader
      20 julUppsala universitet
    5. Orienterare bra modell för ett hälsosamt liv
      20 julÖrebro universitet
    1. Fynd i hjärnvävnad kan hjälpa vid läkemedelsresistent epilepsi
      20 julLunds universitet
    2. GenomSynlig ger ökad kontroll över personlig information online
      17 julKarlstads universitet
    3. Lugna kossor mjölkar mer
      16 julLinköpings universitet
    4. Nya kemiska strukturer tar effektivt bort koldioxid från gasblandningar
      16 julStockholms universitet
    5. Enögda råd till afrikanska jordbrukare kan leda fel
      16 julLunds universitet
    1. Antistress-hormon kan signalera bröstcancerrisk
      14 julLunds universitet
    2. Forntida katter drev många hundarter till utrotning
      14 julGöteborgs universitet
    3. Förkortad sömn kan försämra förmågan att minnas under stress
      13 julUppsala universitet
    4. Grafenbaserad film kan kyla elektronik effektivt
      10 julChalmers tekniska högskola
    5. Dagbok hjälper patienter bearbeta vistelse på intensivvårdsavdelning
      9 julGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.