Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad är nanoteknik?

Illustration Jesper Waldersten.
Nanoteknik brukar populärt kallas för atomslöjd eftersom forskarna bygger saker som ibland bara är ett fåtal atomer stora. En atom är cirka 0,2 nanometer i diameter, så avstånden inom nanotekniken räknas i nanometrar. Delar du en millimeter en miljon gånger får du en nanometer. Förhållandet melllan en meter och en nanometer är detsamma som mellan vårt jordklot och en stenkula.
 
Själva ordet nano kommer egentligen av grekiskans ord för dvärg. Den som myntade begreppet nanoteknik var japanen Norio Taniguchi vid Tokyo Science University. År 1974 använde han ordet för att beskriva konstruktioner som var under en mikrometer. Senare har nanotekniken avgränsats till teknik eller tekniska detaljer som är 1—100 nanometer.
 
Utvecklingen inom nanotekniken tog fart under 1980-talet då forskarna tog fram de verktyg som behövs för att kunna manipulera ämnen på atomnivå. Men den nobelprisbelönade fysikern Richard Feynman förutspådde nanotekniken redan 1959 i ett känt tal med rubriken: "There is plenty of room at the bottom". Han menade att det borde vara möjligt att bygga upp material på atomnivå. Om man praktiskt kunde lyckas med detta skulle helt nya och oväntade möjligheter öppnas. Bland annat fantiserade han om att alla 24 volymerna i uppslagsverket Encyclopedia Brittanica skulle kunna få plats på ett knappnålshuvud — och detta i en tid då datorer var så stora att de fyllde hela rum. Feynmans idéer har sporrat mycket av nanoforskningen och i dag börjar tekniken han förutspådde på allvar bli möjlig.

Referenser

Tema Nanoteknik har producerats i samarbete med Vetenskapsrådet, som gett ut den populärvetenskapliga boken "Där guld glimmar blått — forskare om den lilla nanorevolutionen".
Boken är slutsåld. Skribenter: frilansjournalisterna Ann Fernholm och Andreas Nilsson
Illustrationer: Jesper Waldersten.

Publicerad: 2005-10-13 Uppdaterad: 2007-09-25

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Varningssignaler för njursjukdom hittade hos tonåringar
      31 oktÖrebro universitet
    2. Nya rön om bakteriers överlevnadsstrategier
      31 oktGöteborgs universitet
    3. Ryggmärgsstimulering mot Parkinsons
      31 oktLunds universitet
    4. Litet enzym styr bröstcancercellers utveckling
      31 oktLunds universitet
    5. Pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmning
      30 oktLinnéuniversitetet
    1. Första diamanterna i svenskt berg upptäckta
      30 oktUppsala universitet
    2. Könsutveckling störs vid exponering för ftalater
      30 oktKarlstads universitet
    3. Utdragen mjölkhörntand ökar chansen för den permanenta
      30 oktGöteborgs universitet
    4. Nytt ljus över dödsorsaker i utvecklingsländer
      30 oktUmeå universitet
    5. Vem behöver strålbehandling?
      29 oktLunds universitet
    1. Mikrovågsteknik för att hitta bröstcancertumörer
      29 oktMälardalens högskola
    2. 18 gånger högre självmordsrisk hos personer som suttit inne
      29 oktKarolinska Institutet
    3. Olika hjärntumörer har visat sig ha samma ursprung
      29 oktUppsala universitet
    4. Etnisk jämlikhet förutsättning för ekonomisk tillväxt
      29 oktStockholms universitet
    5. Handledning avgörande vid studenters akademiska skrivande
      28 oktGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.