Hur kan naturen inspirera till ny nanoteknik?

För oss människor är ju nanoteknik något ganska nytt. Men naturen har använt det i miljontals år. Geckotejp — framtidens klister, skruv och spik
Geckoödlan kan klättra uppför en vägg med hjälp av nanoteknik. Den har miljontals tunna hår under sina fötter. Hårens ändar delar sig, likt en pensel, till ännu tunnare strån som längst ut formar små trekantiga plattor, bara cirka fem nanometer tjocka. Plattorna sugs fast vid väggen med hjälp av en elektrostatisk kraft som kallas för van der Waalskraft; positiva och negativa laddningar på plattorna dras till positiva och negativa laddningar på väggen. Kraften mellan varje platta och väggen är väldigt svag. Men eftersom det finns cirka 3,2 miljarder (!) plattor under geckoödlans fot, blir den totala effekten stor.Nu härmar flera olika amerikanska forskargrupper geckoödlans förmåga att gå på väggar. De tillverkar klisterfri geckotejp som suger sig fast vid material med hjälp av tunna hårliknande saker som sticker ut från ytan. De har lyckats ta fram en tejp så stark att en kvadratcentimeter kan lyfta ungefär två kilogram. Så snart behövs inte skruv och spik längre för att fästa hyllor och tavlor på väggarna.
Med hjälp av geckotejpen har forskarna också tillverkat en så kallad "Stickybot" — en ödleliknande robot som kan gå uppför en vägg. År 2006 utsåg tidskriften Time den till årets uppfinning i kategorin leksaker.
Konstgjord pärlemor starkare än stål
En annan form av naturlig nanoteknik som forskarna härmar är det extremt hållbara och starka materialet som bygger upp snäckskal. Tittar man på pärlemor på nanometerskala liknar det en tegelmur där tegelstenarna är kristaller av kalciumkarbonat och murbruket är elastiska proteiner. Var och en för sig är de väldigt svaga material, men den smarta murstrukturen gör att de blir starka tillsammans. För några år sedan lyckades amerikanska forskare framställa konstgjord pärlemor. De varvade lera med proteinliknande molekyler. Lagren var mellan 10 och 900 nanometer tjocka och gav ett material som skimrar likt pärlemor. Forskarna håller nu på att optimera materialet så att det blir så starkt som möjligt. De har lyckats få fram en variant som är starkare än stål. De hoppas kunna använda artificiell pärlemor för att göra delar i bilar och flygplan lättare så att transportmedlen blir mer bränslesnåla. En annan framtidsvision är starkare skottsäkra plattor.
Fjärilens skimrande färger snart på allas läppar
Fjärilar, skalbaggar och påfåglar utnyttjar också nanoteknik. De får fram den skimrande färgen på sina vingar, skal och fjädrar med hjälp av speciella nanostrukturer av ämnet kitin (samma ämne som bygger upp kräft- och krabbskal). De vackra färgerna skapas när ljuset reflekteras av nanostrukturerna — därför kallas de för strukturella färger. Till skillnad från vanliga färgpigment, ändrar strukturella färger nyans beroende på från vilken vinkel ljuset träffar vingen eller fjädern. Den stora kosmetikajätten l´Oreal håller nu på att härma de strukturella färgerna, för att få ny lyster i läppstift och ögonskuggor. Färgindustrin är givetvis också intresserad av strukturella färger, och pappersindustrin hoppas kunna härma vita skalbaggar för att få fram ett miljövänligare vitt papper.
Tio frågor & svar om nanoteknik.