| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

Andra orosmoln är att nanopartiklar kan tränga ut i blodomloppet från lungan, eller att de kan gå rakt genom huden och in i kroppen. Forskare har visat att vissa nanopartiklar stannar på ytan av huden, medan andra går igenom. Så precis som med nya kemikalier, måste nanopartiklar testas noga innan man börjar använda dem kommersiellt.
En del vill förbjuda tillverkningen av nanopartiklar helt och hållet. Men samtidigt som det finns potentiella hälso- och miljörisker, finns det också fördelar. Forskare har nyligen visat att man med hjälp av nanopartiklar av järnoxid (vanlig rost) kan rena vatten från arsenik. I Bangladesh dricker miljontals människor vatten från arsenikförorenade brunnar och det leder till att tusentals dör i cancer varje år. Det går också att rena vatten från andra gifter med nanopartikelfilter av palladium, guld och silver.
Nanovetenskapen kan också leda till problem om tekniken används på ett sätt som kränker människors integritet. Det är till exempel näst intill omöjligt att upptäcka elektroniska komponenter när de byggs i nanostorlek. Företag och myndigheter kommer, med största sannolikhet, att kunna ta reda på saker om oss på ett helt nytt sätt. Därför kommer nanotekniken också kräva nya lagar och regler, precis som utvecklingen av datorer bidragit till instiftandet av till exempel personuppgiftslagen.

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN