• Nanoteknik
Prenumerera
Registrera dig för vårt nyhetsbrev gratis.
Tror du atmosfären i butiker påverkar dina inköp?

Ja, ofta
 
     
 272
Ibland
 
     
 61
Nej, inte alls
 
     
 24
Vet inte
 
     
 25

Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.
Skicka vykort
Vykort

Minirör ger nya supermaterial

Eleanor Campbell, Göteborgs universitet
Kolfotbollar och kolnanorör är två fascinerande material som kanske mer än andra material har fått symbolisera den nya nanoteknologin. De kan få egenskaper som vanliga kolföreningar saknar, till exempel bli magnetiska eller leda ström.
Temabild
När de stora kolfotbollarna, som också kallas fullerener, upptäcktes redan 1985 trodde många att de skulle bli ett nytt undermaterial.

— Fullerenerna är jätteintressanta ur forskningssynpunkt, men fortfarande finns väldigt få praktiska användningsområden. Främst beror det på att de har många bra egenskaper, men inga är tillräckligt unika jämfört med andra material, förklarar Eleanor Campbell, som forskar om fullerener och kolnanorör.
 
Kolnanorör har däremot extremt goda materialegenskaper i form av hög hållfasthet och styrka samtidigt som de är elastiska och tål värme. De tunna rören upptäcktes av en slump under tillverkningen av fullerener, och är uppbyggda av noga strukturerade kolatomer och liknar långa rullar av hönsnät.
 

Skräddarsydd tillverkning


Intresset för kolnanorör är stort och tillverkningen har gått framåt de senaste åren. För några år sedan var priset flera tusen kronor per gram. I dag går det att tillverka ett kilo kolnanorör för samma pris.
 
— Men fortfarande är det svårt att styra tillverkningen så att man bara får exakt de egenskaper man vill ha, säger Eleanor Campbell.
 
Metoden hon själv använder kallas kemisk ångdeponering, CVD. Kolatomer i gasform reagerar kemiskt och bygger upp kolnanorören på en liten katalysator av järn eller nickel. Storleken på metallpartikeln avgör diametern på de tunna rören som växer fram några mikrometer i minuten.

Att kunna kontrollera bildningen av kolnanorören är framför allt viktigt om forskarna vill utnyttja de speciella egenskaper som skiljer rören från vanliga kolföreningar. Utifrån hur de är uppbyggda kan rören till exempel leda ström lika bra som metaller eller bli halvledare som kisel. Det gör att de kan bli mycket flexibla byggstenar inom elektroniken.
 
— Just nu arbetar vi med att försöka "odla" kolnanorör med specifika egenskaper direkt på en kiselskiva i ett enda steg. Går det blir en masstillverkning av elektroniska komponenter möjlig och kolrören skulle också kunna byggas ihop med dagens mikroelektronik, säger Eleanor Campbell.
 
Hennes forskargrupp har nyligen tagit fram en liten strömbrytare byggd av kolnanorör. Komponenten utnyttjar både de mekaniska och elektriska egenskaper. Genom att lägga en spänning över kolnanoröret böjs det och slår på eller av kontakten.
 
Läs mer om Eleanor Campbells forskning och se en film om molekylströmbrytaren i nättidskriften Tentakel, samt i boken Där guld glimmar blått — forskare om den lilla nanorevolutionen.

forskning.se | Västra järnvägsgatan 3 |  Box 1035 |  101 38 Stockholm
tel 08-546 44 000 | fax 08-546 44 192 | red@forskning.se
FORSKNING.SE ÄGS AV:
För att se denna animering behöver du Flash 8 i din dator. Ladda hem Flashlänk till annan webbplats
Tema Hjärna och lärande
Mattias Öbergs blogg om miljögifter
Mattias Öbergs blogg om miljögifter

Samverkan i verkligheten


2012-02-06
Cirka 70 toxikoIoger arbetar idag på AstraZenecas...
Läs mer
Webb-TV.
Missa inte kanalen "Forskningsnyheter" på YouTube