Hur har synen på mobbning förändrats?

Foto: SXC

Även om denna typ av forskning har gett oss viktiga kunskaper så begränsar den vårt seende till mobbare och offer. På senare tid har mobbningsforskningen breddats genom att försöka studera sociala processer i skolan. Idag vet vi att faktorer i skolan bidrar, såsom trängsel, makthierarkier, åldersskillnad, närvarotvång.

Samhällets syn på mobbning och kränkningar har skärps från att se det som en fråga om skoldisciplin till att betrakta det som ett brott mot rättigheter. Tidigare sågs lösningen vara av ordningskaraktär, man bestraffade och försökte ändra beteendet hos mobbaren. Idag hanteras det som ett brott mot lag och förordning (skollag och diskrimineringslag) där de ansvariga är skolornas huvudmän, det vill säga kommuner och friskolors styrelser. Lagstiftarna har infört nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (begrepp som alltmer ersätter begreppet mobbning) och det ses som en laglig rättighet att slippa bli mobbad i skolan.
Detta gäller särskilt i grundskolan eftersom där råder skolplikt. Barn är tvungna att gå i grundskolan. Samhället har inrättat ett Barn- och elevombud för att stödja barns rätt att slippa bli mobbade.  I den nya myndigheten, Skolinspektionen, ingår att se till att kommuner och skolor arbetar för nolltorerans.

Tillfrågad expert: Solveig Hägglund, professor i pedagogik, Karlstad universitet