| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

Foto: SXC
Här är några exempel:
* Studier som undersöker och kartlägger vilka uttryck mobbningen tar, var den förekommer, vem som blir utsatt och vem som utsätter andra. Här används ofta enkäter där forskarna får in stora material som de bearbetar med beskrivande och jämförande statistiska metoder.
* För att undersöka orsaker till mobbning samlar forskarna data med mer kvalitativ inriktning, detta för att motiv och intentioner ofta är svåra att fånga i enkäter. Istället används intervjuer och deltagande observationer, det vill säga att forskaren tillbringar tid på skolan -där de iakttar vad som händer, intervjuar de som mobbar, de som mobbas och personal.
* För att undersöka vilka åtgärder som fungerar för att förhindra, motverka och stoppa mobbning arbetar forskarna med olika former av intervention, uppföljning och utvärdering. Ett exempel är processinriktade studier där man följer skolors förändringsarbete över tid.
* När forskarna undersöker vilka konsekvenser mobbningen får för individen, exempelvis påverkan på hälsa och studieprestation, kombinerar de analyser av stora statistiska material och kvalitativa data.
Mobbningsforskningen kan ha sin grund i en rad olika teorier. Exempelvis kan det vara teorier baserade på individualpsykologiska eller socialpsykologiska modeller, organisationsteori, teorier baserade på modeller för hälsa och välbefinnande, kulturteori eller politisk/sociologisk/historisk teori.
Den internationella forskningsarenan liknar den svenska. Omfattande enkätstudier och socialpsykologiska ansatser är vanliga, liksom studier av elevers hälsa och välbefinnande.
Tillfrågad expert: Solveig Hägglund
, professor i pedagogik, Karlstad universitet

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN