| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |
Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.
Skicka vykort
Föregående
Vad är kärnkraft?
Ordet kärnkraft kommer av att vi kan ta vara på energin i den värme som skapas när atomkärnor klyvs. Tekniken som används i vår tids kärnkraftverk för att producera el, kallas fission, eller kärnklyvning. Man kan säga att kärnkraft är ett sätt att ta vara på den energi som finns överallt. Albert Einstein var mannen bakom upptäckten att kraften från kärnklyvning kan utnyttjas. Hans relativitetsteori E = m x c2 används i praktiken vid klyvning av uran-235.
När atomerna i den radioaktiva metallen uran klyvs bildas alltså stark värme. Den värmen används för att hetta upp vatten till vattenånga som driver en turbin. Kärnenergi används för elproduktion av ett trettiotal länder i världen och svarar för en femtedel av världens energiförsörjning.
En atomkärna av uran-235 klyvs genom att man låter neutroner träffa den. Då frigörs nya neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor. Det är början på en kedjereaktion där delarna skiljs åt med mycket hög hastighet. Det är när de klyvda delarna bromsas upp som värme frigörs.
Kärnkraft är å ena sidan en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Den har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp. Men å andra sidan kan eventuella kärnkraftsolyckor medföra omfattande skador och kärnenergi har länge varit en omdebatterad energikälla. Bland allmänheten finns en stor rädsla för allvarliga olyckor. Kärnkraft kräver omfattande säkerhetshantering. En annan fråga som skapar oro är osäkerheten kring hur kärnavfallet ska förvaras. Transporter av kärnbränsle kan innebära risker och uranbrytning kan medföra risker för radioaktivt läckage till närmiljön. Det tar också lång tid innan det radioaktiva utbrända kärnbränslet blir ofarligt. Till nackdelarna hör också riskerna för missbruk av kärnenergin.
I Sverige finns tio kraftproducerande reaktorer på tre platser: Forsmark (3 reaktorer), Oskarshamn (3 reaktorer) och Ringhals (4 reaktorer). Kärnkraftverket i Barsebäck stängde sina reaktorer 1999 och 2005. Under 2009 har dock de svenska kärnkraftverken varit mer stillastående än någonsin. Flera allvarliga stopp och lägre produktion är hittills facit under 2009. Både Oskarshamn 3 och Ringhals 1 står stilla sedan mars 2009. Delvis har stillestånden varit planerade då man genomfört - och fortfarande genomför — omfattande projekt i syfte att höja effektiviteten.
I hela världen finns cirka 440 elproducerande kärnkraftverk i drift, fördelade på 30 länder. Mer än hundra av dessa finns i USA, därefter har Frankrike och Japan flest kärnkraftverk. Ett 30-tal nya reaktorer är under byggnad bland annat i Indien, Ryssland och Kina. Det är främst i Sydostasien som kärnkraftsutbyggnaden pågår. Men i Västeuropa pågår också utbyggnad av kärnkraft i flera länder, däribland Finland och Frankrike.
Kärnkraften är tillsammans med vattenkraften kärnan i vår elproduktion. I Sverige producerar våra tio reaktorer ungefär hälften av den el vi använder. Tillsammans med vattenkraften är kärnkraften vår största kraftkälla och står för basproduktionen i det svenska energisystemet.
Kärnklyvning (fission)
En atomkärna av uran-235 klyvs genom att man låter neutroner träffa den. Då frigörs nya neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor. Det är början på en kedjereaktion där delarna skiljs åt med mycket hög hastighet. Det är när de klyvda delarna bromsas upp som värme frigörs.
Läs mer under frågorna:
Hur fungerar ett kärnkraftverk?
Hur blir uran till kärnbränsle?
För- och nackdelar
Kärnkraft är å ena sidan en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Den har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp. Men å andra sidan kan eventuella kärnkraftsolyckor medföra omfattande skador och kärnenergi har länge varit en omdebatterad energikälla. Bland allmänheten finns en stor rädsla för allvarliga olyckor. Kärnkraft kräver omfattande säkerhetshantering. En annan fråga som skapar oro är osäkerheten kring hur kärnavfallet ska förvaras. Transporter av kärnbränsle kan innebära risker och uranbrytning kan medföra risker för radioaktivt läckage till närmiljön. Det tar också lång tid innan det radioaktiva utbrända kärnbränslet blir ofarligt. Till nackdelarna hör också riskerna för missbruk av kärnenergin.
Läs mer under frågan:
Är kärnkraft säkert?
Kärnkraftverk
I Sverige finns tio kraftproducerande reaktorer på tre platser: Forsmark (3 reaktorer), Oskarshamn (3 reaktorer) och Ringhals (4 reaktorer). Kärnkraftverket i Barsebäck stängde sina reaktorer 1999 och 2005. Under 2009 har dock de svenska kärnkraftverken varit mer stillastående än någonsin. Flera allvarliga stopp och lägre produktion är hittills facit under 2009. Både Oskarshamn 3 och Ringhals 1 står stilla sedan mars 2009. Delvis har stillestånden varit planerade då man genomfört - och fortfarande genomför — omfattande projekt i syfte att höja effektiviteten.
I hela världen finns cirka 440 elproducerande kärnkraftverk i drift, fördelade på 30 länder. Mer än hundra av dessa finns i USA, därefter har Frankrike och Japan flest kärnkraftverk. Ett 30-tal nya reaktorer är under byggnad bland annat i Indien, Ryssland och Kina. Det är främst i Sydostasien som kärnkraftsutbyggnaden pågår. Men i Västeuropa pågår också utbyggnad av kärnkraft i flera länder, däribland Finland och Frankrike.
Kärnkraften är tillsammans med vattenkraften kärnan i vår elproduktion. I Sverige producerar våra tio reaktorer ungefär hälften av den el vi använder. Tillsammans med vattenkraften är kärnkraften vår största kraftkälla och står för basproduktionen i det svenska energisystemet.
Statistik över kärnkraftsproduktion i Sverige
Aktuell statistik över kärnkraftsproduktion i Sverige (vid Ringhals och Forsmark). Diagram som uppdateras fyra gånger per dygn:
http://www.vattenfall.se
Tio frågor & svar om kärnkraft.
forskning.se | Västra järnvägsgatan 3 | Box 1035 | 101 38 Stockholm
tel 08-546 44 000 | fax 08-546 44 192 | red@forskning.se
FORSKNING.SE ÄGS AV:
ENERGIMYNDIGHETEN | FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
| FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
Mattias Öbergs blogg om miljögifter
Bloggar.
Webb-TV.
Missa inte kanalen "Forskningsnyheter" på YouTube