Kärnkraft

Sök.

Prenumerera

Registrera dig för vårt nyhetsbrev gratis.

Mer information

Tror du atmosfären i butiker påverkar dina inköp?

Ja, ofta

272

Ibland

Nej, inte alls

Vet inte

Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor

Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.

Hitta direkt.

Skicka vykort

Nästa

Föregående

Hur har kärnkraften och opinionen utvecklats i Sverige?

Från att ha varit mycket negativ har kärnkraftsopinionen svängt sedan 1980- och 1990-talen. En tänkbar förklaring är den klimatdebatt som tagit fart under 2000-talet. En annan sannolikt bidragande faktor är att inget allvarligt kärnkraftshaveri har inträffat sedan Tjernobyl 1986. Men opinionen är sårbar. Så sent som 2007 var förtroendet för kärnkraften lågt, efter ett antal incidenter vid Forsmarksverken.

Kärnkraftsteknologin har förbättrats sedan 1970- och 1980-talen, men har nu kommit till en punkt då många kärnkraftverk har åldrats och behöver ersättas av nya. Detta faktum har bidragit till ett ökat intresse för kärnkraft och satsning på kärnkraftsforskning från 2000-talets början.

Varför kärnkraft?

Kärnkraften utvecklades under 1950-talet, när många länder under efterkrigsåren hade svårt att tillgodose sina energibehov. Sverige, med brist på olja och kol men med mycket uran, såg en möjlighet att genom kärnkraften minska sin import av olja och kol.
Den stora utbyggnaden av svensk kärnkraft skedde mellan åren 1971 och 1987. Efter kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986 avstannade Sveriges och västvärldens utbyggnad av kärnkraft.

Tillkomsten av de svenska kärnkraftverken

Uppbyggnaden av Ringhalsverket på Väröhalvön påbörjades 1969. Under 1970-talets början var Ringhals en av Europas största byggarbetsplatser med totalt 2 700 personer i arbete. I maj 1975 togs Ringhals 2 i drift, och Ringhals 2 året därpå. Ytterligare två år senare stod Ringhals 3 klart, men togs i drift först 1979. Dagen var den 27 mars, och ett dygn senare inträffade kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Situationen ledde till ett beslut om folkomröstning i kärnkraftsfrågan och att inga reaktorer fick startas före omröstningen, som skedde i mars 1980. Två ja-linjer och en nej-linje fanns som alternativ. Ja-linjerna vann omröstningen och Ringhals 3 startade. Fyra år efter folkomröstningen har Sverige full drift på fyra kärnkraftanläggningar.

Positiv opinion enligt ny forskning

Kärnkraftsopinionen har aldrig varit så positiv sedan mätningarna startade 1996. Årliga mätningar görs av SOM-institutets länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

(Samhälle, Opinion, Medier vid Göteborgs universitet). Senaste undersökningen gjordes hösten 2008, och sedan dess har kärnkraften blivit än mer debatterad.
Enligt SOM-rapporten vill endast 9 procent av svenskarna avveckla kärnkraften omgående och 22 procent vill fortsätta använda de kärnkraftsreaktorer vi har men inte bygga några nya. 30 procent av de tillfrågade vill använda kärnkraften och förnya kärnkraftverken efter hand och 21 procent vill bygga fler kärnkraftsreaktorer.

Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige vid Göteborgs universitet, studerar opinionsbildning och åsiktsförändringar i energifrågor. Projektet har pågått sedan 1970-talet och vissa mätserier går ända tillbaka till folkomröstningen om kärnkraften 1980. Huvudfrågan gäller hur människors åsikter och kunskaper formas i komplicerade men också konfliktladdade och emotionella sakfrågor, som energi- och kärnkraftsfrågan. Data består av omfattande årliga opinionsundersökningar.