| Ja |
|
126 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nej |
|
148 | |||
| Vet ej |
|
45 |
Totalt antal röster: 319
Visa tidigare frågor
Vad ska man äta, hur ska man leva?
Utmaningen består inte längre i att anpassa sig till bristen på föda, utan att förhålla sig till överflödet. En nog så stor utmaning när överflödet innebär oceaner av feta och söta lockelser. Vi ökar i vikt när vi tillför kroppen mer energi än vi gör av med. Ofta handlar det om små, till synes obetydliga, mängder. Vem som helst kan äta ett extra kex om dagen. Vad vi inte tänker på är att det räcker att tillföra kroppen 50 kcal, motsvarande ett litet kex, extra om dagen i fem år för att vi ska bli överviktiga. Vänder man på det så behöver vi bara avstå från samma kex i fem år för att gå ned tio kilo.
Den senaste näringsrekommendationen antogs 2004 och är en uppdatering av tidigare rekommendationer. Enligt den ska 50—60 procent av energin komma från kolhydrater, 10—20 procent från protein och högst 30 procent från fett. Av fettet ska högst 10 procent vara mättat och sockerkonsumtionen bör inte överstiga 10 procent av det totala energiintaget. Därutöver bör vi äta 25—35 g fibrer varje dag. Vill man gå ned ett halvt kilo i veckan måste man minska energiintaget med ungefär 500 kcal om dagen. En för många, inte alltför lockande tanke. Att vi ständigt är på jakt efter genvägar till ett normalviktigt liv är således inte svårt att förstå.
Alicja Wolk tar fram statistiken från Jordbruksverket och pekar på en uppåtgående kurva.
— Från 1980 till 2004 har det dagliga intaget av energi ökat till i genomsnitt 3 080 kcal per person och dag i Sverige. Det innebär att vi ökat energiintaget per capita med cirka 140 kcal per dag under ca 25 år.
Sett över tid kan det bli drygt 20 kilo på fem år. Och här har vi en viktig förklaring till den ökande övervikten och fetman i samhället, säger Alicja Wolk. Vi äter mer och särskilt av onyttiga saker samtidigt som vi rör oss mindre. Vi kan inte bli annat än tjockare.
Under första tallriken:
För att underlätta för den enskilde konsumenten har näringsexperterna därför tagit fram den så kallade "tallriksmodellen". Det är en enkel metod som innebär att tallriken delas i tre delar. Den första delen, ca 40 procent av tallriken, ska fyllas med grönsaker och rotfrukter, på andra delen som är lika stor, läggs potatis, ris eller pasta. Den minsta delen, som motsvarar ungefär 20 procent, ska fyllas med fisk, kött, ägg eller vegetariskt protein.
Under andra tallriken:
Den som har ett lågt energibehov eller som vill gå ned i vikt, ändrar proportionerna en aning och fyller i stället hälften av tallriken med grönsaker och rotfrukter och delar den andra hälften lika mellan potatis/ris/pasta respektive fisk/kött/ägg/vegetabiliskt protein.
Att äta enligt tallriksmodellen låter kanske inte så spännande, men det fungerar så länge vi inte får i oss mer energi än vi gör av med.
I SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
