Fetma

Sök.

Prenumerera

Registrera dig för vårt nyhetsbrev gratis.

Mer information

Tror du atmosfären i butiker påverkar dina inköp?

Ja, ofta

245

Ibland

Nej, inte alls

Vet inte

Totalt antal röster: 344
Visa tidigare frågor

Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.

Hitta direkt.

Skicka vykort

Nästa

Föregående

Vad är fetma?

Fördelningen av fettet har stor betydelse för hälsorisken (Foto: SXC)

Fetma är ett medicinskt tillstånd där kroppen lagrat så mycket fett att vår hälsa blir negativt påverkad. Övervikt ses inte som en sjukdom i sig, utan som ett risktillstånd.

Vår förmåga att lagra energi i form av fett, har gjort det möjligt för människor att överleva under svåra tider då det varit brist på föda. Fettdepån fyller även andra funktioner, den hjälper oss att hålla värmen och påverkar även vår ämnesomsättning och hormonbalansen. Ny forskning visar även att störningar i fettcellens funktion kan kopplas till sjukdomar som diabetes och blodfettsrubbningar (läs mer om fettcellen).

Svårt att mäta fett

Det är inte vikten utan vad kroppen består av som har betydelse för hälsan. Att mäta fettet i kroppen är däremot både svårt och dyrt. Istället använder man body mass index, BMI, som är ett indirekt mått på mängden fett i kroppen. BMI mäter vikten i förhållande till längden men metoden har en del brister eftersom måttet inte skiljer mellan fett och muskler. BMI säger inte heller något om hur fettet är fördelat på kroppen, vilket i studier har visat sig vara mer avgörande för hälsoriskerna.

Det är svårt att fastställa övervikt och fetma hos barn då de växer. För barn definieras övervikt och fetma med hjälp av IsoBMI. Denna mätmetod är baserad på samma princip som vanligt BMI men tar även hänsyn till ålder och kön. Det finns referensvärden för barn från 2-18 år.

BMI-gränserna för vad som klassas som övervikt respektive fetma har fastställts av Världshälsoorganisationen (WHO) och grundar sig på samband mellan BMI, sjukdomsrisk och för tidig död. Enligt denna klassificering är ett BMI på 30 eller över att betrakta som fetma, medan gränsen för övervikt är ett BMI på 25. Dessa BMI-gränser är samma för alla vuxna, oavsett kön och ålder.

Så räknar du ut ditt BMI

Om du väger 70 kg och är 1,70 m lång, ta kvadraten på din längd dvs
1,70 × 1,70 = 2,89. Dividera sedan din vikt med kvadraten på din längd. Svaret blir 24 kg/m2 = BMI 24

Fördelningen av fettet spelar roll

Risken att drabbas av sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom ökar markant om fettet lagras runt organen i buken, vilket kallas för bukfetma.

— Att vara rund om magen är, oberoende av BMI, farligare än att vara kraftigt överviktig, säger Mai-Lis Hallénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet.

Bukfetma ingår som riskfaktor i det metabola syndromet. I syndromet ingår förutom bukfetma även insulinresistens, blodfettsrubbningar och förhöjt blodtryck. Den som har två av dessa symptom lider av syndromet och har därmed ökad risk för sjukdom (läs mer om metabola syndromet).

Kvinnor har en tendens att lagra fett kring lår och stuss (Foto: SXC)

Skillnader mellan män och kvinnor

Var fettet sätter sig på kroppen skiljer sig mellan män och kvinnor. Bukfetma förknippas med män och fettvävnad kring höfterna med kvinnor. I dagsläget är detta på väg att förändras då kvinnor ändrar form. Istället för breda rumpor och tjocka lår får kvinnor nu runda magar. Och utvecklingen går fort.

— Bukfetma är i dag vanligare bland kvinnor än bland män, konstaterar Mai-Lis Hellénius.

Fettdepån kring magen är kroppens mest lättillgängliga energireserv. Att män tenderar att lägga på sig kring magen har säkert fyllt en funktion för våra förfäder. De behövde tillgång till snabb energi för att klara hårt fysiskt arbete även när det rådde brist på föda. Likaså har kvinnors förmåga att lagra fett på mer svåråtkomliga ställen som lår och stuss, fyllt en funktion som ett extra energiförråd vid graviditet.

Varför blir bukfetma vanligare hos kvinnor?

Kvinnor som passerat klimakteriet har ofta en tendens att lägga på sig kring midjan. Detta hänger samman med att hormonbalansen förändras, vilket resulterar i en mindre kurvig kroppsform.

— Man ska samtidigt komma ihåg att många kvinnor drar ned på den fysiska aktiviteten i medelåldern. Att hänvisa till hormoner räcker inte som förklaring, säger Hellénius och tillägger att bukfetma inte bara ökar bland äldre kvinnor, utan även drabbar yngre.

— Hur mycket vi äter påverkar vikten, vad vi äter påverkar var fettet lagras. Mättat fett lagras till exempel i större utsträckning kring buken än omättat fett, förklarar Hellénius.

Även den fysiska aktiviteten påverkar var vi lagrar fett. Den som inte rör på sig blir tjockare om magen än den som är mer fysiskt aktiv. Det gäller normalviktiga såväl som överviktiga och feta.

— Fysisk aktivitet har större effekt på bukfetman än kostomläggning även om viktnedgången är den samma, berättar Hellénius. Anledningen är att kroppen i första hand använder fettet som lagras i buken när vi rör oss. Förutom att minska bukfetman så ökar den fysiska aktiviteten kroppens känslighet för insulin, den sänker blodtrycket och stabiliserar blodfetterna.