Hur påverkas vi av massmedia?

Papperstidningar har hög trovärdighet hos befolkningen (Foto: SXC)

— Rapporterar tidningarna tillräckligt ofta och väl om till exempel fetma, så kommer vi efter en tid, att uppfatta fetma som en fara för hälsan, förtydligar Helena Sandberg, medie- och kommunikationsforskare vid Lunds universitet.

Medierna har blivit en sorts kompass som hjälper oss att navigera i tillvaron. Forskare talar om den medierade erfarenheten. Med detta menar de den erfarenhet vi fått från medierna och som vi gjort till vår egen. Den medierade erfarenheten tar vi till när vår egen, personliga och egenupplevda erfarenhet, inte räcker till. Vi bär helt enkelt med oss bilder och föreställningar som vi hämtat från tidningar, internet, radio och TV.

Det finns få studier på rapporteringen om övervikt och fetma i svenska dagspressen och de som gjorts visar att få artiklar handlar om hälsorisken.

— Rapporteringen har förvisso ökat de senaste åren, men den speglar fortfarande inte den risk som fetman faktiskt utgör, säger Helena Sandberg.

— Vi ser dessutom att tidningsläsandet generellt går nedåt hos svenskarna medan vi använder internet mer än någonsin, i alla åldrar. Det är däremot inte säkert att vi tar åt oss den information som finns på internet. Papperstidningar har i regel högre trovärdighet än andra medier.

Inte nog med att tidningarna underrapporterar, rapporteringen är samtidigt så motsägelsefull att det är svårt för den enskilde att veta vad han eller hon ska tro på. Den ena dagen kan vi läsa att vi riskerar dö i förtid om vi väger för mycket, nästa dag skriver tidningen att det är farligt att gå ned i vikt. Man kan till och med dö av att banta. Inte undra på att vi blir förvirrade.

Helena Sandbergs forskning visar att det framförallt är de rikstäckande dagstidningarna som skriver om övervikt och fetma, allra mest rapporterar kvällspressen. Även om det blivit bättre de senaste åren så är det fortfarande få nyheter om fetma som lyckas nå den eftertraktade förstasidan och sällan behandlas problemet på ledar- och debattsidorna. Förvisso är antalet artiklar som framställer fetma som ett folkhälsoproblem flest till antalet, men artiklarna är som regel korta och får lite utrymme i tidningen. Tvärtom förhåller det sig med artiklar som behandlar fetma som ett kosmetiskt problem.

Hur påverkas barns hälsa av reklam?

Forskning har visat att marknadsföring riktad mot barn påverkar vilka livsmedel barnen äter och föredrar, det finns även paralleller till vilken mat som handlas hem till kylskåpet.

Förståelsen för reklam utvecklas med åldern. Yngre barn är alltså mer sårbara då de har svårt att förstå syftet med reklam och förhålla sig kritiskt till det.

— Reklam för ohälsosam mat förekommer överallt, inte minst på internet. Internet är ett relativt nytt reklammedium, och det finns för lite forskning på hur barn och unga påverkas av reklam på internet. Vi vet att det investeras mycket i reklam på internet, en stor del är dessutom inbäddat i exempelvis gratisspel. Ett problem med internet är att det är svårt att kontrollera och reglera reklamen som förekommer, säger Helena Sandberg.