Hur påverkas vi av massmedia?

— Rapporterar tidningarna tillräckligt ofta och väl om till exempel fetma, så kommer vi efter en tid, att uppfatta fetma som en fara för hälsan, förtydligar Helena Sandberg, medie- och kommunikationsforskare vid Lunds universitet.

Medierna har blivit en sorts kompass som hjälper oss att navigera i tillvaron. Forskare talar om den medierade erfarenheten. Med detta menar de den erfarenhet vi fått från medierna och som vi gjort till vår egen. Den medierade erfarenheten tar vi till när vår egen, personliga och egenupplevda erfarenhet, inte räcker till. Vi bär helt enkelt med oss bilder och föreställningar som vi hämtat från tidningar, radio och TV.

De flesta har antagligen ett intryck av att tidningarna är fulla av artiklar om vikt och hälsa, men riktigt så enkelt är det inte. Åtminstone inte när det gäller dagspressen. Helena Sandberg har studerat hur svenska dagstidningar rapporterade om övervikt och fetma under åren 1997 till 2001.
År 2001 utgjorde rapporteringen om övervikt och fetma endast sex procent av antalet artiklar som behandlade hälsorisker i dagspressen.

— Rapporteringen har förvisso ökat de senaste åren, men den speglar fortfarande inte den risk som fetman faktiskt utgör, säger hon.

Inte nog med att tidningarna underrapporterar, rapporteringen är samtidigt så motsägelsefull att det är svårt för den enskilde att veta vad han eller hon ska tro på. Den ena dagen kan vi läsa att vi riskerar dö i förtid om vi väger för mycket, nästa dag skriver tidningen att det är farligt att gå ned i vikt. Man kan till och med dö av att banta. Inte undra på att vi blir förvirrade.

Helena Sandbergs forskning visar att det framförallt är de rikstäckande dagstidningarna som skriver om övervikt och fetma, allra mest rapporterar kvällspressen. Även om det blivit bättre de senaste åren så är det fortfarande få nyheter om fetma som lyckas nå den eftertraktade förstasidan och sällan behandlas problemet på ledar- och debattsidorna.
 
Förvisso är antalet artiklar som framställer fetma som ett folkhälsoproblem flest till antalet, men artiklarna är som regel korta och får lite utrymme i tidningen. Tvärtom förhåller det sig med artiklar som behandlar fetma som ett kosmetiskt problem.

Det var länge tyst om livsmedelsföretagens ansvar för fetmaepidemin. Ingen talade eller rapporterade om hur reklam för ohälsosam mat påverkar vårt konsumtionsbeteende och på sikt, vår vikt och hälsa. Faktum är att det, fram till år 2006, inte publicerats en enda studie i Sverige om reklam för onyttig mat. Vi har helt enkelt inte haft en aning om vilken kommersiell påverkan vi utsätts för när det gäller chips, godis, läsk och andra onyttigheter. Det vet vi idag, eller rättare sagt, vi vet mer än tidigare.
Av livsmedelsreklamen på tv utgör de onyttiga produkterna 20 procent, lägger man till reklam för snabbmatkedjor som McDonalds och Burger King utgör den onyttiga reklamen hela 31 procent. Det innebär att nästan vart tredje livsmedel som marknadsförs i tv-reklamen är onyttigt.