Hur behandlar man fetma?

Livsstilsförändringar utgör grunden för behandling av fetma (Foto: SXC)

— Generellt finns det idag tre metoder för behandling av fetma. Dessa är kirurgi, läkemedel och livsstilsförändringar. Vilken metod som väljs beror på patientens möjligheter och sjukdomsstatus. Alla patienter kommer att behöva förändra sin livsstil. Sedan kan man "krydda" behandlingen med läkemedel och i sista hand används kirurgi, förklarar Erik Hemmingsson, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet.

Vid livsstilsförändringar är en omläggning av kosten mest effektiv för den som ska minska sin vikt. Kosten som rekommenderas är vanlig mat med lågt energiinnehåll, ökad andel fibrer och protein, och minskad andel fett, socker och kolhydrater. Måltidsersättningar används oftast om det inte fungerar med normal mat. Erik Hemmingsson påpekar att motion också har en betydelse, men då främst för att främja hälsan.

— Ökad motion är effektivt för att minska riskfaktorer som är kopplade till fetma. En ökad fysisk aktivitet förbättrar även patientens psykiska hälsa i stor utsträckning.

Små viktförändringar spelar stor roll för hälsan

— Det viktigaste för patienterna är att de ska lära sig att leva i balans. Här är en sund livsstil nödvändig där de äter bra och motionerar. Målet med behandling av fetma är sällan att de ska gå ner till normalvikt. Det är viktigt att inte banta hela livet.

Att hålla den nya vikten är enligt Erik Hemmingsson det största kliniska problemet.

— Kroppen strävar efter att ha fyllda energiförråd. När vi minskar i vikt går starka signaler till hjärnan att vi ska äta för att fylla på förråden igen.  

Kirurgi har visat sig vara en effektiv metod för viktminskning och ger ett bra resultat över tid.

— Kirurgi är en bra behandlingsmetod men den är inte perfekt och mycket måste utvecklas. Vi behöver bland annat bli bättre på att ta hand om patienten och arbeta mer med vad som händer efter operationen.

— Intressant är att man vid kirurgi ser att tarmhormonerna påverkas. Magen pratar mycket med hjärnan och kommunicerar med aptitcentrum. Den bestående viktminskningen efter kirurgi kanske främst kan förklaras av att hormoner som ökar aptiten lugnar ner sig. Det är ett spännande område som i framtiden kan leda till läkemedel som har samma aptitdämpande effekt.

Vid behandling av barnfetma är det först på senare år som kirurgi har använts, tidigare var det nästan uteslutande livsstilsförändringar som gällde.

— När kirurgi visade stor framgång på vuxna började även försök på barn. I dagsläget sker det däremot inte i någon stor omfattning.

Att förändra sin livsstil är ingen enkel uppgift. Genom att bara ge råd om bättre kost och ökad motion får man inte automatiskt människor att ändra sitt beteende.

— För att uppnå en livsstilsförändring behöver vi få stöd. Att ändra vanor kräver mycket av individen. Vi har därför stödsamtal som sker under hela behandlingen och oftast i grupp då människor kan lära sig mycket av varandra. Individanpassning är också viktig för råd om fysisk aktivitet. Vi undersöker därför först hur aktiva patienterna är genom att till exempel använda en stegräknare. Det är först när patienten är medveten om sin aktivitet som vanorna kan förändras. Sist försöker vi hitta en aktivitet som patienten tycker om. Vardagsmotion är också ett viktigt inslag för bestående hälsa. Att man till exempel går till pendeltåget eller i trapporna på arbetet, säger Erik Hemmingsson.