Är forskarna överens?

Därför är det svårt att enas om vad som spelar störst roll för barnfetman — kosten eller brist på fysisk aktivitet? Eller vilka åtgärder som är mest effektiva för att bli av med fetman. Däremot visar forskningen att ökad fysisk aktivitet har större effekt på bukfetma än att lägga om kosten — även om viktminskningen blir den samma.

Forskarna vet också att sömnbrist och stress påverkar vikten, men inte i hur stor utsträckning det kan bidra till fetmaepidemin, här behövs mer forskning. Likaså behövs mer forskning om varför vissa cancerformer ökar vid övervikt och fetma. Effekten av händelser tidigt i livet, som under fostertiden, och amningens påverkan på övervikt och fetma senare i livet diskuteras också.

Sedan problemen med övervikt och fetma på allvar börjat uppmärksammas har debatten om vad vi ska äta blivit allt livligare. Ett problem med olika dieter som dyker upp är att de kan medföra näringsbrister på sikt då de ofta är väldigt ensidiga. För att behålla en sund vikt under hela livet krävs det livsstils- och beteendeförändringar som består, det är forskarna överens om (läs mer om behandling av fetma).

— Får vi i oss lika mycket energi som vi gör av med har vi energibalans. Vi måste alltså äta mindre och röra oss mer om vi ska gå ned i vikt, konstaterar Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Det finns inga magiska genvägar som får oss att bli lättare utan ansträngning.

— Generellt är forskarna också eniga om vad man ska äta för att uppnå en bra hälsa. Oberoende av hur vi tittar på samspelet mellan kost och sjukdom, dras liknande slutsatser om hur vi bör äta för att undvika sjukdom (läs mer om vad man ska äta).