Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Samarbete nyckeln till framgång

Människans utveckling

Människans utveckling

Idén om att människans evolution även omfattar hennes mentala förmågor och moral lanserades redan av Charles Darwin.
 
Det skedde i hans andra stora bok om evolutionsteorin "Människans härkomst" ("The Descent of Man"), som han publicerade 1871, mer än ett decennium efter sin bok om arternas uppkomst. I boken börjar han med att beskriva våra fysiska likheter med andra djur, något som väl få har något att invända mot än i dag. Sedan går han vidare och tillämpar samma resonemang på våra mentala förmågor, som medkännande och moral. Han framhåller att att förmågan till att visa kärlek och sympati är de starkaste instinkterna för vår överlevnad. Sociala instinkter hos djur har blivit moral hos människan.
 
Primatforskaren Frans de Waal kommenterar detta i filmen och ger Darwin rätt. Många grundläggande "mänskliga" beteenden som empati och avundsjuka finns också i varierande grad hos apor, människoapor och andra djur.
 
Darwin berättar i sin bok om mötet med en djurskötare som räddats av en liten babian undan angreppet från en stor babian som attackerat honom. I en nyutkommen artikel beskriver Frans de Waal hur kapuchinapor reagerar ilsket på ojämlikhet, dvs. att en artfrände får bättre belöning än de själva vid parvisa tester. Samma beteende finns rapporterat redan från par av pratande papegojor i liknande situationer.
 
Frans de Waal beskriver också hur en schimpanshona undviker att ta emot allt för mycket godsaker för egen del i åsynen av andra artfränder, utan istället gestikulerar för att också de ska få ta del av det som bjuds. Han menar att detta beteende kännetecknar djur som kan tänka framåt och förutsäga konsekvenserna av sitt beteende.
 
Grunden för samarbete och omtänksamhet tycks alltså ha funnits redan hos människans förfäder - liksom den finns hos många andra djur. Men ändå förefaller människans historia vara lika karaktäriserad av konflikter och grymhet. Nyckelfrågan tycks ligga i släktskap; även mellan närboende folkgrupper som levt i fred med varandra har det visats i försök att de gynnar sina egna gruppmedlemmar framför främmande när en attraktiv gåva ska delas upp.
 
Gruppen hålls samman av släktskapsrelationer. Samarbete stärker gruppen ytterligare och gör den mer framgångsrik. Men samarbetet förutsätter att man kan lita på gruppmedlemmarna; "friåkare" måste bestraffas för att samlevandet ska fungera. Och gruppen måste kunna premiera sina egna behov framför andra gruppers. Där uppstår konflikter, som ofta när resurserna är begränsade kan urarta i rena krigshandlingar.
 
Det finns också krafter som motverkar denna "gruppegoism". För att till exempel handel ska fungera mellan grupper och för att nya partners ska kunna hittas måste ett förtroende kunna skapas också mellan grupper. Människan har en i djurvärlden oöverträffad förmåga att bilägga strider och bygga stora allianser med obesläktade individer. De kulturella mönster för vänskap eller fientlighet som uppstår hos obesläktade folkgrupper har också stor betydelse.
 
Ett vanligt sätt att angripa dessa svåra frågeställningar om vilken roll självuppoffrande (altruism) kontra konkurrens, spelat i människans utvecklingshistoria (liksom i mellanmänskliga relationer), är att utnyttja datorberäkningar. Spelteoretiska datormodeller konstrueras där "individer" med olika beteenden samlas i grupper, omvärldsförhållanden varieras och tusentals generationer simuleras fram. Miljontals körningar av modellerna görs därefter. De slutsatser som dras ur modellerna undersöks i studier på medlemmarna i verkliga befolkningsgrupper.
 
Ett exempel på en förklaringsmodell som presenterats som resultat från sådana simuleringar och studier under senare år, är "provinsiell altruism". Den innebär att individerna är beredda att offra egna fördelar till andra, och lättare bestraffa regelbrott om det gäller medlemmar inom deras egen grupp. Mot andra grupper förhåller de sig avvisande och regelbrytare från andra grupper bestraffas hårdare.

Omsorg och överseende gentemot de egna och fientlighet gentemot främmande, kännetecknar mycket av den moderna mänsklighetens historia, menar modellens förespråkare. Liknande mönster har visats hos apor, myror och andra djur.

Forskarna som simulerat fram resultaten ur datamodellen är dock noga med att framhålla att detta är mänsklighetens arv, en del av vår utvecklingshistoria, men inte att det bestämmer vårt framtida öde. Därtill är vår förmåga till medkännande, socialisering och inlärning alltför stor.

Läs mer om Darwin och hans idéer på BBC:s Darwinsajtlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (på engelska).

Läs Frans de Waals artikel i New Scientistlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (på engelska).

Läs mer om provinsiell altruismlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (på engelska).

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Genomslag dröjer för fysisk aktivitet på recept
      19 decLunds universitet
    2. Hepatit C stort men förbisett problem i metadonprogram
      19 decLunds universitet
    3. Vägar till gemenskap i transfilm
      19 decLinköpings universitet
    4. Tidskrävande process att lära sig svenska i vuxen ålder
      19 decStockholms universitet
    5. Europa visar att människor och rovdjur kan dela samma landskap
      19 decSLU
    1. Celler kvalitetskontrollerar sina proteiner
      18 decStockholms universitet
    2. Givande handlar inte bara om hjärtat
      18 decLunds universitet
    3. Kvantvärld utan köer kan ge bättre solceller
      18 decLunds universitet
    4. Protein kan skydda mot fetma och typ 2 diabetes
      18 decLunds universitet
    5. Social ojämlikhet dödar
      18 decRiksbankens Jubileumsfond
    1. Stora skillnader i mäns och kvinnors rökning och rökstopp
      18 decStockholms universitet
    2. Tydligare riktlinjer vid vägarbeten kan förbättra för cyklister
      18 decVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. Kommunicerande fordon höjer säkerhet och minskar bränsleförbrukning
      18 decSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
    4. Forskare vill lura kroppen till ett längre liv
      17 decforskning.se
    5. Hjärtat inspirationskälla för nytt kraftverk
      17 decKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.