Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vilka är de vanligaste metoderna?

Genom att röntgenstrålar sänds ut i kroppen kan man med en datortomograf (CT) omvandla informationen till bilder. (Foto: CMIV)

Genom att röntgenstrålar sänds ut i kroppen kan man med en datortomograf (CT) omvandla informationen till bilder. (Foto: CMIV)

Röntgen använder röntgenstrålning. Olika slags vävnader i kroppen släpper igenom olika mycket strålning till en bakomliggande digital detektor eller fotografisk film. Filmen framkallas och man får ett foto.
 
Ultraljud använder ljud med frekvenser som är högre än människor kan uppfatta. Ekot från ljudet registreras och omvandlas till en bild.

Datortomografi (CT) är en skiktröntgenmetod som bygger på att röntgenrör sänder ut flera små strålar i olika vinklar. Strålarna försvagas beroende på vilken vävnad i kroppen de passerar, och registreras på andra sidan kroppen av sensorer. Informationen omvandlas i en dator till en tredimensionell bild.

En datortomograf kan ha ett eller två röntgenrör. Två röntgenrör skickar ut strålning med olika våglängder, motsvarande olika energinivåer. Eftersom olika vävnader i kroppen absorberar olika energinivåer får man med två röntgenrör en bild med mycket mer information. Två vävnader kan till exempel absorbera samma strålning vid en viss energinivå men olika vid en annan energinivå, vilket gör att man kan skilja dem åt och tilldela dem olika gråskalor eller färger.
 

Magnetröntgen från Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Göteborg. Tekniken bygger på radiovågor och magnetfält. (Foto: Jan Ainali)

Magnetröntgen från Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Göteborg. Tekniken bygger på radiovågor och magnetfält. (Foto: Jan Ainali)

Magnetisk resonanstomografi (MR eller MRT) bygger på magnetfält och radiovågor. Väteatomer i kroppen riktar sig mot eller med det starka magnetfältet och ändrar läge när radiovågor riktas mot kroppen. Efter varje puls återgår atomkärnorna till sin ursprungliga magnetisering, samtidigt som de ger ifrån sig radiovågor. Vågorna fångas upp av en antenn och en dator omvandlar informationen till en serie tvärsnittsbilder. MRT kallas ibland också för magnetkamera.

Syntetisk magnetisk resonanstomografi fungerar på samma sätt. Skillnaden är att man använder annan programvara och skapar bilderna efter undersökningen. Undersökningen går då snabbare att göra och den bild som skapas är kvantitativ, det vill säga det går att mäta i bilden.
 
Funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) visar neurologisk aktivitet. Ökad aktivitet i hjärnans nervceller medför att förbrukningen av syrgas ökar och då även blodflödet till dessa regioner.

Positronemissionstomografi (PET) bygger på att man använder en radioaktiv isotop som fästs vid en annan molekyl som tar sig till speciella områden i kroppen. När den radioaktiva substansen sönderfaller sänder den ut positroner som registreras av PET-kameran. Bilderna blir inte så högupplösta men kan kombineras med CT för att få en mer detaljerad bild.
 
PET kan också kombineras med MRT, så information från PET- undersökning lagras på MR-bilder.
 
 
Fotnot: Tomografi betyder snittavbildning.

Referenser

Temat bildmedicin är producerat av vetenskapsjournalisten Siv Engelmark Cederborg till forskning.se. Texten är faktagranskad av Anders Persson, docent och föreståndare vid centrum för medicinsk bildvetenskap (CMIV) vid Linköpings universitetssjukhus.
 
Publicerat: 2010-09-29

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Nyupptäckt mekanism för sänkta blodfetter
      26 augUmeå universitet
    2. Kvinnor i utdragen förlossning underbehandlas
      26 augMittuniversitetet
    3. Många sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende
      26 augGöteborgs universitet
    4. Mer än var tredje inbokad operation bokas om
      25 augGöteborgs universitet
    5. Kartläggning av arvsmassan ritar om biets evolutionära historia
      25 augUppsala universitet
    1. Syre fanns i tidig atmosfär på Mars
      25 augNaturhistoriska riksmuseet
    2. Landsbygd eller stad - en ödesfråga för kineser
      25 augGöteborgs universitet
    3. Egenskaperna som får dig att öppna plånboken
      22 augLunds universitet
    4. Genetik och livsstil påverkar i hög grad biomarkörer för inflammation och cancer
      22 augUppsala universitet
    5. Så processar hjärnan yttre intryck
      22 augKarolinska Institutet
    1. Vägräckens lutning viktig för trafiksäkerheten
      22 augTrafikverket
    2. Fortsätta arbeta efter pensioneringen?
      22 augHögskolan i Jönköping
    3. Ett protein som påverkar diabetesutveckling hos möss är funnet
      21 augGöteborgs universitet
    4. Kvicksilvrets ursprung styr dess biotillgänglighet
      20 augUmeå universitet
    5. Bli spelintelligent i sport med hjälp av matematik
      20 augGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.