| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

— Att säga att våldsbrott automatiskt är lika med sjukdom, gör att man får en skev verklighetsbeskrivning. Det anser exempelvis psykolog Martin Grann, som är forskningschef vid Kriminalvården och docent vid Centrum för Våldsprevention vid Karolinska Institutet.
— Det finns människor som vill göra andra illa, utan att det kan förklaras av en diagnos, menar han och påpekar att människor i alla tider har begått onda handlingar.
Martin Grann tycker att det ibland är som att vi inte kan ta till oss att det mest bisarra och extrema våldet existerar. Dessutom finns det människor som av rationella skäl väljer att försörja sig genom våldsbrott, eftersom det helt enkelt är en lönande verksamhet, konstaterar han.
— Att tala om psykiatriska diagnoser som huvudförklaring till den typen av våld är inte relevant, enligt Martin Grann.
Begår psyksjuka fler våldsbrott när mentalsjukhusen läggs ned? Det dödliga våldet har inte ökat i samhället efter att mentalsjukhusen slagit igen. Det gäller både det dödliga våldet i allmänhet och dödligt gatuvåld. Forskning visar att det i Sverige sedan trettio år tillbaka begås cirka 100 brott med dödlig utgång årligen.
Det finns tecken på att fler svårt psykiskt sjuka tar till grovt våld i dag, jämfört med den period då många vårdades inom sluten psykiatrisk vård. En undersökning av personer som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning visar att antalet dömda för grova våldsbrott, såsom misshandel och hot, ökar i gruppen. Statistik från bland annat Rättsmedicinalverket visar också en ökning av hot och misshandelsbrott bland psykiskt sjuka.
Ofta drabbas anhöriga, tjänstemän inom socialtjänsten eller vårdpersonal av detta våld. Hur man ska tolka de här uppgifterna finns det delvis delade uppfattningar om. En tolkning är att korta vårdtider, få slutenvårdsplatser och svårigheter att snabbt bli inlagd om den psykiskt sjuka blir sämre, leder till att denna typ av våld ökat.
I hela västerlandet har det genomförts processer som liknar den svenska psykiatrireformen. Studier från andra länder visar generellt sett att antalet våldsdömda inte har ökat i gruppen psykiskt sjuka efter att de flyttat ut i samhället. En del forskare tycker att man kan översätta resultatet till svenska förhållanden, medan andra är mer försiktiga i sina tolkningar.

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN