Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Växande sälstam hotar småskaligt fiske

2011-05-03 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Oavsett om det handlar om lax, sik, strömming eller torsk konkurrerar säl och fiskare om fångsten. Att sälsäkra fångstredskap är lösningen på problemet är de flesta överens om – men det krävs mer kunskap om både fiskars och sälars beteende för att lyckas. Det konstaterar forskare vid Göteborgs universitet.
Kraftigt ökande sälbestånd är tillsammans med hotade fiskbestånd och logistikproblem huvudorsakerna till att det kustnära och småskaliga fisket i Sverige har minskat under de senaste årtiondena. När sälarna blir fler blir också skadorna de orsakar på fångst och redskap mer kännbara. Att sälsäkra fångstredskapen har därför stor ekonomisk betydelse.

– Idag finns det alternativa sälsäkra redskap på marknaden som utvecklats i samarbete mellan forskare och fiskare. Men för att vidareutveckla redskapen måste vi lära oss mer om hur sälarna beter sig i förhållande till dem. Genom att filma sälsäkra fällor har vi sett att vissa sälar specialiserat sig på att attackera sådana redskap, säger Sara Königsson på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet som studerat säl och fiske vid Fiskeriverkets kustlaboratorium.

Sälvärldens huliganer jagar vid sälsäkra redskap
Så är det med push-up-fällan som tagits fram för det småskaliga lax- och sikfisket i Östersjön. Fällan har ett sälsäkert fiskhus där fångsten samlas i skydd för sälen. Trots det har sälskadorna i laxfisket inte upphört helt. Vissa sälar har helt enkelt överlistat redskapet. Genom att filma de sälar som jagar fisk intill fiskhuset kunde forskarna identifiera tio sälar som specialiserat sig på att jaga i fällan och som återkom vid flera tillfällen under en längre tidsperiod.

– När vi nu vet att det bara är vissa sälar som står för skadegörelsen finns en möjlighet att begränsa skadorna i ett område genom att ta bort just de individerna.

Torskburar en bra lösning
Småskaligt fiske med burar är ett annat exempel på skonsamt fiske som går att säkra från sälens angrepp. Ett av projektets delmål har varit att studera om burfiske kan vara ett alternativ till garnfiske, om det är möjligt att fånga kommersiella fångster av torsk med bur. De torskburar som tagits fram är betade redskap precis som krokfisket.

– Burarna ger lika stora fångster som garn ger i ett säldrabbat område, maskstorleken gör dem selektiva och de har en liten miljöpåverkan. I och med att fångsten tas upp levande är den av god kvalitet och ger bra betalt. Men fångsterna i betade redskap påverkas av många faktorer. Ström, temperatur, bottentopografi med mera har troligen en viktig funktion, liksom tillgången på föda och fiskens lekmognad. Men ännu vet vi inte riktigt säkert vilka faktorer som påverkar fångsterna mest, säger Sara Königson.

Forskningen har bedrivits från Hudiksvall i norr till Simrishamn i söder.

Avhandlingen Seals and fisheries: a study of the conflict and some possible solutions försvarades framgångsrikt vid en disputation den 29 april. Handledare: Sven-Gunnar Lunneryd.

Länk till avhandlingenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster:

Se hur säl hugger fisklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster innanför gallret på sälsäkert redskap.

Se fler filmerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på säl som angriper fisk och fångstredskap på GU:s Youtube-kanal

KONTAKT
KONTAKT: Sara Königson, institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet samt Kustlaboratoriet på Fiskeriverket 0702- 21 59 15 0523- 187 09 sara.konigson@fiskeriverket.se Bildtext: En gråsäl jagar en lax ända in till fiskhuset där den inte kan komma åt den. I ingången till fiskhuset där fångsten samlas sitter ett sälgaller som släpper igenom laxen men inte sälen. Foto: Sara Königson
Arkiv

Nyheter

    1. Varför fungerar Alnarps rehabiliteringsträdgård?
      29 julSLU
    2. Kvinnor över 80 får hormonbehandling
      29 julLinköpings universitet
    3. Supermaterialet Upsalite kan ge ratade läkemedel ny chans
      23 julUppsala universitet
    4. Barn äter för lite frukt och grönt
      18 julÖrebro universitet
    5. Ögonblicksbilder av hur syre bildas i fotosyntesen
      11 julUmeå universitet
    1. Molekylernas värld filmad med avancerad röntgenlaser
      10 julUppsala universitet
    2. Vart är sommarkollo på väg?
      10 julLinköpings universitet
    3. Civilflygets historia en helt annan historia
      9 julUppsala universitet
    4. Algblomningen i Östersjön kommer allt tidigare
      8 julStockholms universitet
    5. Datorspelande en skjuts för engelskan
      8 julGöteborgs universitet
    1. Negar Sani löste den tryckta diodens gåta
      8 julLinköpings universitet
    2. Nyskapande klimatrapport räknar in varorna från Kina och flygresorna
      7 julChalmers tekniska högskola
    3. Ny mekanism förklarar hur magsårsbakterien anpassar sig
      4 julUmeå universitet
    4. Korta röntgenblixtar på fler laboratorier kan ge materialforskning en skjuts
      4 julUppsala universitet
    5. Solens förfäder upphov till tandkrämens fluor
      3 julLunds universitet
Arkiv

Forskarporträtt

    1. "Jag vill känna att jag har gjort skillnad"
      14 oktMälardalens högskola
    2. IT-pussel för ett hållbart samhälle
      26 sepÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.