Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Ny kunskap om muskler leder till bättre ryggträning

2011-05-20 Pressmeddelande från Örebro universitet
Ökad kunskap om hur olika muskler arbetar leder till effektivare träning och rehabilitering. Sjukgymnasten Martin Eriksson Crommert började därför forska i medicinsk vetenskap för att förbättra behandlingen av sina ryggpatienter. Resultaten, som presenteras i en doktorsavhandling vid Örebro universitet, kan nu omsättas i praktiken och effektivisera rehabiliteringen vid ryggproblem.
- Jag har framförallt studerat den tvära bukmuskeln som spelar en nyckelroll i stabiliseringen av ryggraden, och upptäckt att den i vissa situationer fungerar annorlunda än vad man tidigare trott. Den kunskapen gör det möjligt att utforma bättre och mer effektiva träningsprogram till personer med ont i ryggen.

Patienter med ryggproblem är en stor del av sjukgymnastens vardag, och det avspeglas även i sjukskrivningsstatistiken. Utöver det personliga lidandet, innebär det också en stor kostnad för samhället. I en färsk rapport från Försäkringskassan framgår det att ryggvärk är en av de två sjukdomar som står för de största kostnaderna inom sjukförsäkringssystemet.

Aktiveras snabbare

Oftast är värken lokaliserad till den nedre delen av ryggen, ländryggen, och hos många patienter med dessa besvär finns det förändringar i den tvära bukmuskelns aktivitet. ”Korsettmuskeln”, som den också kallas, är vår djupast liggande magmuskel, ett band som omsluter bålen för att stabilisera rygg och bäcken. Den aktiveras snabbare än andra muskler i rygg och mage, som en förberedelse för olika rörelser, och hittills har man trott att det gäller i alla situationer. Något som också påverkat utformningen av rehabiliterings- och träningsprogram.

- Den här muskeln har fått stor uppmärksamhet under senare år, både inom rehabilitering och friskvård. Men problemet är att man inte riktigt vet hur den fungerar hos friska personer, och då är det inte heller lätt att uttala sig om vilken betydelse olika förändringar vid ryggbesvär verkligen har.

Ändrad träning

Martin Eriksson Crommert fokuserade därför på personer utan ryggproblem för att se hur magens och ryggens muskler arbetar normalt. Genom att mäta de elektriska signalerna i muskulaturen kunde han kartlägga hur snabbt och hur mycket musklerna reagerade i olika situationer. Det visade sig då att det som ansetts vara den tvära bukmuskelns främsta kännetecken, den snabba aktiveringen, inte gällde i alla lägen.

- Mina resultat visar att den tidiga aktiviteten bara uppstår när det finns ett behov av att balansera överkroppen i upprätt läge, inte när vi till exempel ligger ned. Och det får ju stor betydelse för hur rehabiliteringen ska utformas.

I dag tränas den tvära bukmuskeln ofta i liggande läge, medan den upprättstående träningen främst riktar in sig på andra muskler i rygg och mage. Men Eriksson Crommerts forskning visar alltså tvärtom att balanserandet av överkroppen måste ingå i övningen för att den tvära bukmuskeln ska tränas upp och återfå sin grundläggande funktion att stabilisera ryggen och motverka problem.

För mer information, kontakta Martin Eriksson Crommert, 070-264 54 23 eller martin.eriksson-crommert@orebroll.se.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.