Ny kunskap om grisars immunförsvar

Veterinär Märit Andersson har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt om generna för ett antal cytokiner, dvs. signalproteiner som produceras av immunförsvaret, uttrycks mer eller mindre hos sjuka grisar jämfört med friska. Hon använde sig bland annat av så kallad microarray-teknik, som visar om en viss gen är på- eller avslagen.

Hos grisar, som hade infekterats experimentellt med svindysenteribakterien Brachyspira hyodysenteriae, såg Märit Andersson en ökning av de vita blodkropparna monocyter och neutrofiler. Dessa vita blodkroppstyper ”äter upp” och förgör främmande mikrober. Även CD8a+-lymfocyter, dvs. vita blodkroppar som inte använder sig av antikroppar utan har andra sätt att döda invaderande organismer på, ökade i antal.

Cytokinerna IL-1ß, IL-6 och TNF-a fanns i förhöjd mängd i blodet, och genuttrycket för IL-1ß hade även ökat i tarmen hos en gris som insjuknat naturligt i svindysenteri. Alla de här cytokinerna är inflammationsframkallande och ger bland annat feber och startar en akutfasreaktion som motverkar infektionen.

Bakterien Lawsonia intracellularis orsakar en sjukdom, som finns i två former: en kronisk med diarré och nedsatt tillväxt, samt en akut med blodig diarré och plötslig död. Hos naturligt sjuka grisar sågs inga skillnader i cytokinmängderna jämfört med friska kontrollgrisar, varken i blodet eller i tarmen. Resultaten från tarmanalyser pekar på att en okomplicerad, kronisk infektion med L. intracellularis inte ger upphov till något markant immunsvar, och att de allvarliga symtomen med blodig diarré snarare är en komplikation till den kroniska sjukdomen än en akut sjukdomstyp.

Hos grisar som hade infekterats med viruset PCV2, som orsakar sjukdomen PMWS (Postweaning multisystemic wasting syndrome) sågs ett ökat genuttryck för cytokinerna IL-6, IL-10 and IFN-? i tarmen. En ökning av genuttrycket för IFN-? i tarmen återfanns även hos naturligt sjuka grisar. Dessutom sågs ett markant ökat genuttryck för olika så kallade interferonstimulerade gener (ISG) hos grisar med PCV2-infektion. Interferoner är speciella cytokiner, som triggar igång ISG, vilka är viktiga vid bekämpning av virusinfektioner.

– Resultaten visar tydligt microarray-teknikens potential för att registrera immunsvaret vid olika tarminfektioner, säger Märit Andersson. Vidare analyser kan ge fördjupad kunskap om immunsvaret även vid andra tarminfektioner hos gris.

Veterinär Märit Andersson, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för diagnostik och stordjur, SLU, har försvarat sin avhandling med titeln ”On the Immune Response in Porcine Enteric Diseases -with Special Reference to Swine Dysentery, Proliferative Enteropathy and PMWS”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Tid: 15 dec 2010 kl 09.15
Plats:KC 3:an, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Lars Erik Larsen, Adelningen för veterinär diagnostik och forskning, Veterinärinstitutet, Danmarks Tekniska Universitet, Köpenhamn, Danmark.
Mer information
Marianne Jensen-Waern (huvudhandledare) 018-67 14 63, Marianne.Jensen-Waern@slu.se
Märit Andersson, 070-748 27 10, Marit.Andersson@slu.se
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002412/
Hemort: Uppsala
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för diagnostik och stordjur, http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-kliniska-vetenskaper/om-institutionen/dos/

Pressfoto
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Porträtt av Märit Andersson. Foto: Jenny Andersson, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/MaritAnderssonJA.jpg
Gris i halmen. Foto: Märit Andersson, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/grisMA.jpg  
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.