Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Nödvändigt att utveckla ledarrollen i skolan

2011-10-24 Pressmeddelande från Umeå universitet
Skolledare är nyckelpersoner för en framgångsrik skola, men många upplever att dagens ledarroll leder till stress. All stress är dock inte negativ utan kan också stärka skolledarskapet. Erik Lindberg vid Umeå universitet menar att kommunala politiker och skolchefer kan utforma rollen så att skolledare utvecklas utan att överbelastas.
På 1990-talet ersattes den regelstyrda skolan av den målstyrda. Ansvaret för verksamheten flyttades från stat till kommuner, och vid varje skola tillsattes en rektor med mer ansvar och fler funktioner. I en ny avhandling vid Umeå universitet har Erik Lindberg följt hur målstyrningen infördes i den svenska gymnasieskolan, och vilka effekter förändringen har fått på rektorernas ledarroll.
– Det är känt sedan länge att skolledare betyder mycket för att en skola ska bli framgångsrik, och för att kunna prestera bra krävs att rollen kan utformas på rätt sätt, anser Erik Lindberg.

I avhandlingen, som bland annat baseras på en enkät till landets samtliga gymnasiechefer, beskrivs för första gången att en skolledares engagemang och målmedvetenhet både kan vara positivt och negativt för den enskilde individens prestation. En starkt engagerad rektor förtydligar ofta sitt uppdrag själv, något som bidrar till ett bättre ledarskap. Samtidigt ökar risken för att bli överbelastad i sin roll, vilket kan få negativa konsekvenser för personens hälsa.
– Många skolledare är mycket engagerade och jobbar väldigt hårt, och det kan vara en idé att diskutera hur det nya systemet påverkar skolledarnas prestationer, menar Erik Lindberg.

Hans resultat visar att det fanns ett tydligare uppdrag i den gamla rektorsrollen, men också små möjligheter att finna nya lösningar. Dagens skolledare har ett större handlingsutrymme, men upplever ofta rollen som oklar. Tidigare studier har visat att ju mer konflikter och otydligheter det finns i en ledarroll, desto mindre effektiv blir rollinnehavaren. Erik Lindberg visar nu att sambandet inte behöver vara linjärt, utan att det finns både höga och låga stressnivåer som är optimala för att skolledare ska kunna prestera på topp. Han menar att det är upp till ansvariga skolpolitiker och skolchefer att se till att det är möjligt att nå rätt nivå.
– Det är viktigt att designa en roll där skolledare kan stimuleras utan att bli ineffektiva.

Erik Lindberg försvarade tidigare i höst sin avhandling med titeln Effekter av målstyrning - Studier av svenska gymnasieskolan och hur skolledare påverkas av rollstress och self-efficacy (Engelsk titel: Effects of Management by Objectives - Studies of Swedish Upper Secondary Schools and the Influence of Role Stress and Self-efficacy on School Leaders).

För mer information, kontakta:

Erik Lindberg
Handelshögskolan och Centrum för skolledarutveckling
Umeå universitet
Telefon: 090-786 5058
E-post: erik.lindberg@usbe.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.