Nitlott i barndomen – starka samband mellan barns uppväxt, hälsa och utsatthet

– I dagens Sverige finns tydliga samband mellan familjebakgrund och risken för att vara socialt utsatt som ung vuxen, säger Anna Sjögren som är en av rapportförfattarna.

Barn till socialbidragstagare och barn med lågutbildade föräldrar har oftare låga meritvärden i grundskolan. De klarar mer sällan gymnasiet och de blir oftare själva socialbidragstagare som unga vuxna. De saknar också oftare helt inkomst vid 22 års ålder. Barn till socialbidragstagare och barn med separerade föräldrar drabbas oftare av ohälsa. Psykisk och fysisk ohälsa i barndomen ökar i sin tur risken för dåliga skolresultat och social utsatthet senare i livet. I motsats till internationella studier visar rapporten att även korta sjukperioder i barndomen kan ha negativa följder.

– Det är inte nödvändigtvis socialbidragstagandet eller separationen i sig som orsakar barnets sämre hälsa, betonar Anna Sjögren. Dessa kan istället vara symptom på något annat problem i familjen som har negativa följder för barnen.

Hur kan vi hjälpa de utsatta barnen?
Samhället försöker genom många olika kanaler hjälpa utsatta barn. BVC, förskola och skolan är viktiga kanaler för utjämning.

– Insatser i tidig ålder är viktiga, säger Anna Sjögren. Internationell litteratur visar att åtgärder innan 8–10 års ålder påverkar hur barns kognitiva förmåga utvecklas. Men även social kompetens, självdisciplin och motivation är viktiga för framtida utfall och mycket tyder på att barn kan träna dessa även längre upp i åldrarna.

Metod
Undersökningen baseras på alla individer som är födda 1985 och bodde i Sverige 2007. Genom att lägga samman data från SCB och Socialstyrelsens slutenvårdsregister kan vi undersöka hur familjebakgrund och barnens hälsa, mätt via inskrivningar i slutenvården, vid olika åldrar hänger samman med utbildningsprestationer, socialbidragstagande och inkomster vid 22 år.

Författare: Anna Sjögren och Helena Svaleryd