Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Negativa tankar gör det svårare att hantera smärta vid förlossningen

2011-12-22 Pressmeddelande från Örebro universitet
Förlossningen är starkt förknippad med smärta och många kvinnor upplever en stark oro inför den. Ibland blir rädslan så stark att den hindrar kvinnor från att delta i förlossningsarbetet fullt ut. Ny forskning vid Örebro universitet visar att negativa tankar kring förlossningssmärta är kopplade till ökad upplevd smärta och att det tar längre tid att återhämta sig efteråt.
För att hjälpa blivande mödrar måste den förebyggande vården utvecklas.
Ida Flink, som har skrivit en avhandling i psykologi vid Örebro universitet, forskar om vilken betydelse oro och negativa tankar, så kallade katastroftankar, har för hur människor upplever smärta. Hon har undersökt hur katastroftankar påverkar såväl förlossningssmärta som långvarig smärta i rygg och nacke.

– Katastroftankar är en form av repetitivt negativt tänkande. Tidigare forskning har fokuserat på tankarnas innehåll och behandlingarna har handlat om att ifrågasätta och förändra innehållet, säger Ida Flink.

– Men ett annat sätt att se det är att innehållet av tankarna inte är det viktiga utan vilken funktion de får. De leder till att människor ältar sin rädsla och det hindrar dem från att hitta en lösning till sina problem.

Svårare att hantera smärtan
Katastroftankarna förvärrar problemen och ger en ökad upplevelse av smärta. De får människor att undvika allt förknippat med smärta. Människor som lever med långvarig smärta i rygg och nacke ,och som har katastroftankar, kan hamna i en vana att undvika jobb, sociala sammanhang och alla rörelser förknippade med smärta. Förlossningen går inte att undvika även om kvinnor med extrem förlossningsrädsla kan välja att bli förlösta med kejsarsnitt.

– Förlossningen är speciell. Det är en smärta som man vet ska komma men som samtidigt är kortvarig och får ett positivt slut men de negativa tankarna gör det svårare att hantera smärtan och att återhämta sig efteråt, säger Ida Flink.

När det gäller långvariga ryggbesvär och förlossningssmärta, där smärtan oftast inte är ett tecken på fysisk skada, kan inte den medicinska vården hjälpa till särskilt mycket och då måste man hitta andra vägar att lindra smärtan. I nuläget saknas effektiva behandlingsstrategier som riktas direkt mot katastroftankarna.
Nya effektiva behandlingar

– Att se katastroftankar som en form av undvikande och att fokusera på funktionen öppnar nya möjligheter för effektiva behandlingar och vi behöver till exempel utveckla en förebyggande vård för att kunna hjälpa kvinnor med katastroftankar kring förlossningssmärta. Det skulle öka deras chanser till en positiv upplevelse av förlossningen.

– Även patienter med smärta i rygg och nacke behöver hjälp att hantera sina negativa tankar. Genom att förbättra dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, skulle vi kunna hjälpa även patienter med katastroftankar. KBT-behandlingar kan utveckla förmågan till konstruktiv problemlösning i stället för att personen fastnar i ett passivt ältande kring problemen, säger Ida Flink.

För mer information kontakta Ida Flink: 073-729 8499

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.