– Katastroftankar är en form av repetitivt negativt tänkande. Tidigare forskning har fokuserat på tankarnas innehåll och behandlingarna har handlat om att ifrågasätta och förändra innehållet, säger Ida Flink.
– Men ett annat sätt att se det är att innehållet av tankarna inte är det viktiga utan vilken funktion de får. De leder till att människor ältar sin rädsla och det hindrar dem från att hitta en lösning till sina problem.
Svårare att hantera smärtan
Katastroftankarna förvärrar problemen och ger en ökad upplevelse av smärta. De får människor att undvika allt förknippat med smärta. Människor som lever med långvarig smärta i rygg och nacke ,och som har katastroftankar, kan hamna i en vana att undvika jobb, sociala sammanhang och alla rörelser förknippade med smärta. Förlossningen går inte att undvika även om kvinnor med extrem förlossningsrädsla kan välja att bli förlösta med kejsarsnitt.
– Förlossningen är speciell. Det är en smärta som man vet ska komma men som samtidigt är kortvarig och får ett positivt slut men de negativa tankarna gör det svårare att hantera smärtan och att återhämta sig efteråt, säger Ida Flink.
När det gäller långvariga ryggbesvär och förlossningssmärta, där smärtan oftast inte är ett tecken på fysisk skada, kan inte den medicinska vården hjälpa till särskilt mycket och då måste man hitta andra vägar att lindra smärtan. I nuläget saknas effektiva behandlingsstrategier som riktas direkt mot katastroftankarna.
Nya effektiva behandlingar
– Att se katastroftankar som en form av undvikande och att fokusera på funktionen öppnar nya möjligheter för effektiva behandlingar och vi behöver till exempel utveckla en förebyggande vård för att kunna hjälpa kvinnor med katastroftankar kring förlossningssmärta. Det skulle öka deras chanser till en positiv upplevelse av förlossningen.
– Även patienter med smärta i rygg och nacke behöver hjälp att hantera sina negativa tankar. Genom att förbättra dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, skulle vi kunna hjälpa även patienter med katastroftankar. KBT-behandlingar kan utveckla förmågan till konstruktiv problemlösning i stället för att personen fastnar i ett passivt ältande kring problemen, säger Ida Flink.
För mer information kontakta Ida Flink: 073-729 8499
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.