Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Molekylär protes för immunförsvaret

2011-03-14 Pressmeddelande från Umeå universitet
Infektionsforskare vid Umeå universitet har hittat en möjlig behandlingsmetod mot svampinfektioner för patienter med immunbristsjukdom. Rönen publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Svampinfektioner kan orsaka livshotande hälsoproblem för patienter med nedsatt immunförsvar. Patienternas hälsa försvagas ytterligare av infektionen, och i många fall kan de inte genomgå den behandling eller operation de har sökt vård för. Hos patienter med bristande immunförsvar kan exempelvis mögelsvampen Aspergillus utbreda sig från lungorna och luftvägarna till hela kroppen.

Forskarna vid laboratoriet Molekylär Infektionsmedicin Sverige (MIMS) i Umeå har nu hittat en ny väg för att hjälpa patienter med kronisk granulomatös sjukdom, CGD. CGD är en ärftlig immunbristsjukdom som varje år drabbar en av ?70 000 människor. Barn som fötts med sjukdomen lider av svåra svamp- eller bakterieinfektioner som i många fall utvecklas till tumörliknande bildningar, granulom, i inre organ. Genterapi och benmärgstransplantation är framgångsrika behandlingsmetoder, men patienternas hälsotillstånd är ofta så pass kritiskt till följd av infektionerna att dessa behandlingar inte kan genomföras, och inte sällan dör patienterna i förtid.

Orsaken till CGD är en svår defekt i de så kallade neutrofila granulocyterna, en typ av vita blodkroppar. Hos friska personer oskadliggör dessa immunceller de sjukdomsframkallande celler som infekterar organismen. Blodkropparna bildar syreradikaler som dödar inkräktarna, sväljer och bryter ner dem innan de hinner ta över i kroppen. CGD-patienters neutrofila ganulocyter kan inte bilda syreradikaler och därmed inte avdöda sjukdomsframkallande celler. Immunsystemet kan inte stoppa svamp- eller bakterieinfektionen.

Constantin Urban, som är forskningsledare vid MIMS-laboratoriet i Umeå, studerar mekanismer av svampinfektioner för att hitta möjligheter till nya behandlingsmetoder. I tidigare studier med en annan svamp, Candida, kunde han visa att neutrofila granulocyter normalt bildar nätfällor, på engelska benämnda neutrophil extracellular traps, NET. De fångar och brytar ner Candida-svamparnas hyfer, avlånga tunna celltråder som tränger in i vävnaderna vid en infektion.

– NET är mycket smidiga redskap, säger Constantin Urban. De är jämförbara med spindelnät som fångar sjukdomsframkallande mikrober. Dessa nätfällor är utrustade med antimikrobiella substanser och vi kunde i tidigare studier visa att NET bildar ett speciellt protein, calprotectin, som avdödar sjukdomsalstrande celler.

I samarbete med kliniska forskare vid barnsjukhuset i Zürich kunde forskarna från Umeå studera nya detaljer som ligger bakom den svåra immunbristsjukdomen CGD. De undersökte patienters neutrofila granulocyter före och efter genterapi.
– Vi kunde nu påvisa att calprotectin är viktigt även för neutrofila granulocyters försvar mot Aspergillus-infektioner, säger Constantin Urban.

Tillsammans med forskarstuderande Maria Joanna Niemiec och läkarna i Zürich upptäckte Constantin Urban att neutrofila granulocyter hos CGD-patienter inte utsöndrar calprotectin och kan därför inte kan bryta ner Aspergillus i NET-fällor.
– Vi fann att efter genterapin var granulocyternas förmåga att bilda calprotectin och nät återställd, säger Maria Joanna. Det betyder att calprotectin är en nyckelsubstans för neutrofila granulocyters försvar mot Aspergillus-svampar. Vi vet nu att calprotectin kan användas som en ”molekylär protes” för att korrigera neutrofila immuncellers defekt hos CGD-patienter.

– Vi är övertygade om att vår studie kan leda till en behandling av CGD-patienter tills de kan få genterapi eller benmärgstransplantation, som är en mer uthållig behandlingsmetod. Och vi funnit vara en möjlig behandlingsmetod för CGD-patienter kan i framtiden också vara en möjlighet för andra patienter med nedsatt immunförsvar, kommenterar Constantin Urban.

Originalpublikation:
Matteo Bianchi, Maria J Niemiec, Ulrich Siler, Constantin F. Urban, and Janine Reichenbach: Restoration of anti-Aspergillus defense by neutrophil extracellular traps in human chronic granulomatous disease after gene therapy is calprotectin-dependent
Journal of Allergy and Clinical Immunology, online publication, 4th march 2011, doi: 10.1016/j.jaci.2011.01.021

För mer information, kontakta gärna:
Constantin Urban, forskare vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet på
E-post: constantin.urban@mims.umu.se
Tel: +46 (0)90 785 08 06

Janine Reichenbach, MD, Division of Immunology/Hematology/BMT, University Children’s Hospital Zurich, Steinwiesstrasse 75, 8032 Zurich, Switzerland.

E-post: janine.reichenbach@kispi.uzh.ch

Underlag till pressmeddelandet: Eva-Maria Diehl
[Ref 1]
Högupplöst bild [Ref 2]
Bildtext: Svepelektronmikroskopibild av neutrofila granulocyter infekterade med Aspergillus nidulans. Bilderna är från en och samma patient före respektive efter genterapi. Innan behandlingen kan neutrofilerna inte bilda extracellulära fällor, men efter genterapin är denna förmåga återställd. Bild: Matteo Bianchi.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.