Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Mobbning avspeglar maktrelationer

2011-09-26 Pressmeddelande från Linköpings universitet
Mobbning i skolor handlar mer om maktrelationer än om egenskaper hos enskilda elever. Det säger en doktorand vid Tema barn, som studerat mobbning i skolor i Vietnam.
Mobbning i skolor är vanligt i Vietnam och har på senare år också kommit att diskuteras allt mer. Vietnam skrev tidigt under barnkonventionen och har gjort flera internationella åtaganden för att skapa barnvänliga miljöer, inte minst i skolorna. Samtidigt har flera fall av självmord, och bland flickor även gruppsjälvmord, förekommit bland vietnamesiska skolbarn.

Med finansiering från Sida/Sarec har Paul Horton studerat mobbning i ett par vietnamesiska skolor. Han disputerar nu vid Tema barn, Linköpings universitet.
Mer än hälften av skolbarnen, eller 56 procent, har upplevt mobbning, enligt studien som omfattar totalt 900 elever i två skolor. Motsvarande andel i Sverige är lägre än tio procent, även om det är svårt att jämföra rakt av, säger Paul Horton. Han definierar mobbning som en maktrelation, där en person kan tvinga en annan att göra något mot sin vilja.

- Elever tvingar andra elever att göra saker de annars inte skulle ha gjort.
Och, fortsätter han, detta är egentligen en avspegling av maktrelationerna i skolan. Skolan som institution handlar om att få barn att göra saker de annars inte skulle ha gjort och kanske inte vill. Den disciplinerande och övervakande funktionen är central och utövas av läraren.

- Skolan står för något tråkigt. Undervisningen är av typen korvstoppning, där barnen är tysta och läraren talar. Barnen tränas i att tiga. I Vietnam är det inte ovanligt att slå barn som bestraffning. Att slå barnen är ett sätt av lärarna att mobba dem.

- Mobbning förekommer ju också på arbetsplatser och andra institutioner, ja, överallt där människor tvingas vara tillsammans med andra de inte har valt själva.
Därför tror han inte på att en hårdare disciplin kan motverka mobbning, snarare tvärtom. En mer dialoginriktad pedagogik är vad som behövs om skolmobbningen ska kunna minska.

- En bra lärare är en lärare som lyssnar och som vågar släppa på disciplinen.
Men där det finns makt finns också motstånd. Elever hittar olika metoder för att undkomma eller motarbeta skolans makt. De fuskar med närvarolistor, byter platser med varandra, de hjälper varandra på proven. Elever som inte ställer upp på detta löper större risk att bli mobbade. Elever som skvallrar eller som vägrar dela med sig av svar, papper, pennor och så vidare, de är de vanligaste mobbningsoffren, säger skolbarnen i Paul Hortons studie.

Paul Horton disputerade den 23 september. Avhandlingen heter School bullying and power relations in Vietnam. Telefon till Paul Horton 013 282937.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.