Eftersom det är både dyrt och tidskrävande att kartlägga havsmiljön är rumslig modellering av arters utbredning en viktig aspekt för förvaltning och bevarande av skyddsvärda miljöer. Förekomst eller mängd av arter kan relateras till olika miljöfaktorer, och på så sätt kan man uppskatta artens utbredning även i områden där data saknas.
– Det är viktigt att komma ihåg att man behöver olika typer av bakgrundsinformation beroende på både vilken art det är man vill uttala sig om och var i Östersjön man befinner sig, säger Antonia Nyström Sandman vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
Arters utbredning kan också förändras över tiden, både av naturliga orsaker och som följd av mänsklig påverkan. Förändringen kan vara olika stor och ha olika riktning på olika platser.
– En förändring, vare sig den är till det bättre eller till det sämre, kanske bara syns i vissa delar av skärgården, säger Antonia Nyström Sandman.
Avhandlingens namn: Modelling spatial and temporal species distribution in the Baltic Sea phytobenthic zone
Modellering av arters utbredning i tid och rum på Östersjöns grunda vegetationsklädda bottnar.
För ytterligare information: Antonia Nyström Sandman, mobil: 070-6330366 epost: antonia@ecology.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.