Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Metod att mäta felläst genetisk kod öppnar nytt forskningsfält

2011-12-20 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Allt liv förutsätter snabb och noggrann översättning av den genetiska koden i cellen. Blir det fel påverkar det cellens funktion. Denna vecka publiceras en studie i PNAS nätupplaga där forskare vid Uppsala universitet presenterar en metod som innebär att en rad grundläggande frågor, t ex med anknytning till antibiotikaresistens, nu kan testas experimentellt.
Allt liv på jorden förutsätter inte bara snabb utan också noggrann kodöversättning, så att aminosyror inte sätts in på fel platser i cellernas proteiner. Trots att vi känt till den genetiska koden i femtio år har vi haft ringa kännedom om hur ofta och på vilka platser den felöversätts.

Uppsalagruppen har utvecklat en unik metod för att bestämma den maximala noggrannheten i kodavläsningen och med denna visat hur hastigheten i kodöversättningen sjunker ju noggrannare den blir: det finns ett enkelt linjärt samband mellan hastighet och noggrannhet. Med denna metod kan nu för första gången en rad viktiga frågor ges experimentella svar: Vilken betydelse har de talrika kemiska modifieringar som finns i tRNA-molekylerna och i ribosomens eget RNA för kodöversättningens noggrannhet? Hur fungerar de antibiotiska preparat som påverkar felen i kodöversättningen? Vilka är mekanismerna för de mutationer i ribosomen som ger resistens mot sådana antibiotika?  Hur skall cellernas noggrannhet ställas in för optimal kodöversättning, när mycket hög noggrannhet leder till långsam översättning och låg noggrannhet leder till felaktiga proteiner?

Forskargruppens arbete har öppnat ett nytt fält för kvantitativa studier av den genetiska koden med implikationer för evolutionen av ribosomens struktur, kodöversättningens populationsgenetik och antibiotikaresistensutveckling.

Den genetiska kodens grundprinciper klarlades av Nobelpristagaren Francis Crick för omkring femtio år sedan (1962). Hur arvsmassans fyra DNA-bokstäver A, G, T (U i RNA), C i kombinationer av tre, bildar de sextioen kodord (4x4x4=64 möjliga kodord - 3 stopp-kodord=61) som med hjälp av budbärar RNA (mRNA) översätts till de tjugo vanliga aminosyrorna i alla organismers proteiner klarlades därefter av nobelpristagarna (1968) Gobind Khorana och Marshall Nirenberg. Komplementära RNA-bokstäver binder väl till varandra: G mot C och A mot U. Översättning av kodorden sker på ribosomen, som binder mRNA-molekyler, vilka kan liknas vid långa RNA-remsor med den genetiska kodens trebokstavsord för aminosyrorna i följd efter varandra. Till ribosomen kommer också transport RNA-molekyler (tRNA) bundna till sina specifika aminosyror. Varje tRNA har en antikod, komplementär till ett av mRNA:ts kodord. Så har t ex aminosyran fenylalanin kodordet UUC och dess specifika tRNA har den komplementära antikoden GAA (läses i motsatt riktning). När en tRNA-molekyl ”känner igen” ett exponerat mRNA-kodord på ribosomen förlängs det växande proteinet med den aminosyra som motsvarar den genetiska kodens instruktion.

Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Artikeln publiceras denna vecka i Proceedings of the National Academy of Sciences nätupplaga.

För mer information, kontakta Måns Ehrenberg, tel: 018-471 42 13, ehrenberg@xray.bmc.uu.se eller Magnus Johansson tel: 018-471 43 87, m.johansson@icm.uu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.