Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Mer effekt och mindre risk när du bottenmålar din båt

2011-04-12 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Varje båtägare känner igen dilemmat: miljövänligt eller effektivt. Nu har forskare vid Göteborgs universitet hittat ett sätt att optimera dessa två nästan ouppnåeliga mål. Genom att använda smarta kombinationer av de miljövänligaste gifterna i färgen, kan man både minska den totala mängden av gifter och minska miljöpåverkan drastiskt.
– Det är jättelätt att göra en miljövänlig båtbottenfärg, lika lätt att göra en effektiv båtbottenfärg. Ändå saknas det fortfarande en färg som är både effektiv och miljövänlig, vilket gör både miljömyndigheter och båtägare missnöjda, säger Hans Blanck, professor i ekotoxikologi vid institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Hans Blanck har lett flera delprojekt i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Marine Paint, som finansieras av Mistra. Marine Paint är Sveriges största samlade forskningsprojekt inom området marin påväxt och miljöanpassad båtbottenfärg. Projektet startade 2003 med en substans som visat sig effektiv mot havstulpaner; medetomidin. Idag utvecklar forskarna recept för att hindra all typ av påväxt genom så kallade optimerade blandningar av biocider, det vill säga ämnen som kan döda levande organismer.

– Dagens båtbottenfärger innehåller ofta en eller två olika biocider och för att slå ut alla typer av påväxtorganismer behöver de doseras högt. Idén med optimerade blandningar bygger på att istället använda många olika biocider i färgen, som är effektiva mot flera av påväxtorganismerna, och att anpassa relationen mellan substanserna optimalt för att bli av med all påväxt. På så sätt minskar det totala behovet av biocider i färgen drastiskt.

För att få fram recept på optimala blandningar har forskarna utvecklat ett system av modeller där man väger olika biociders effekt på olika typer av påväxtorganismer mot förväntad miljörisk. Resultatet är en uppsättning recept – med olika koncentrationer och kombinationer av biocider – som alla är lika effektiva när det gäller att hindra påväxt. Det som skiljer dem åt är den förväntade risken för miljön. På så sätt kan alltså recepten effektivt anpassas efter olika förhållanden. De substanser som forskarna valt ut är, förutom medetomidin, biocider som finns på marknaden idag och som sannolikt kommer att klara en utvärdering enligt EU:s biociddirektiv.

Ett annat vanligt problem med dagens båtbottenfärger är att de aktiva substanserna läcker ut för snabbt. Därför behövs stora mängder biocider för att färgen ska vara effektiv under lång tid.

– Genom att använda så kallade mikrokapslar, en mikroskopisk bubbla av polymermaterial som innehåller lösta biocider, kan frisättningen kontrolleras bättre. Den tekniken fungerar för i princip vilken biocid som helst.

KONTAKT: Hans Blanck, professor, institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet 031–786 2609 hans.blanck@dpes.gu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.