Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Mångfald av bakterier skyddar mot allergi

2011-12-08 Pressmeddelande från Linköpings universitet
En stor mångfald och variationsrikedom av bakterier i tarmen skyddar barn mot allergier – snarare än vissa enskilda bakteriesläkten. Det visar en fullständig kartläggning av tarmfloran hos allergiska och friska barn som utförts vid Linköpings universitet.
Att vårt immunförsvar stöter på för få bakterier under uppväxten har lanserats som förklaring till den ökande andelen allergiska barn. Men det har varit svårt att belägga hypotesen vetenskapligt.

-Studien som vi gjort i samarbete med Karolinska institutet och Kungl. tekniska högskolan stärker den så kallade hygienhypotesen. Barn får sin tarmflora från omgivningen, och i vårt samhälle utsätts de troligen för lite för de bakterier som behövs för att immunsystemet ska mogna, säger Thomas Abrahamsson, barnöverläkare och forskare vid Linköpings universitet.
Han är försteförfattare till studien som nu publiceras i den högt rankade tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Forskare har tidigare anat att mångfalden och variationsrikedomen – diversiteten – har betydelse för allergiutvecklingen hos spädbarn. Men först nu kan ett tydligt samband slås fast, tack vare ny DNA-baserad teknik. Med sådana mycket kraftfulla metoder ritas nu den mikrobiologiska kartan om helt och hållet.

Avföringsprover från 40 barn – 20 med böjveckseksem och allergiska IgE-antikroppar mot födoämnen och 20 utan sådana symtom – analyserades. Med så kallad 454-pyrosekvensering identifierades DNA-sekvenser som sedan samkördes med en databas för att bestämma vilka bakteriesläkten som fanns i proven.

Resultaten visar att diversiteten var signifikant större hos de friska barnen vid en månads ålder jämfört med de barn som senare utvecklade allergi. Diversiteten hos vissa grupper verkar dock vara särskilt viktiga: Proteobakterier, som består av så kallade gramnegativa bakterier vilka kopplats till skydd mot allergi och är vanliga hos barn som växt upp i bondgårdar med boskap, och Bakteroides som i experiment visat sig motverka inflammation.

Samtidigt innebär resultaten att andra uppfattningar verkar komma på skam. Bifidobakterier som används som kosttillskott i mejeriprodukter är ett exempel. De förekom rikligt i studien men forskarna fann inget stöd för någon skyddande effekt.

Det är tarmflorans sammansättning under de första levnadsveckorna som förefaller viktigast för immunsystemets mognad. I brist på tillräcklig stimulans från många olika bakterier kan systemet överreagera mot ofarliga antigen i omgivningen, till exempel födoämnen. Barn som drabbas av sådan allergi löper en fem till sex gånger förhöjd risk att utveckla astma i skolåldern.

Artikel: Abrahamsson TR, Jakobsson HE, Andersson AF, Björkstén B, Engstrand L, Jenmalm MC: Low diversity of the gut microbiota in infants developing atopic eczema. Journal of Allergy and Clinical Immunology online 6 december 2011.
Kontakt: Thomas Abrahamsson, 010-1030000 vx, mobil 0709-566815, thomas.abrahamsson@lio.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.