Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Lev längre med färre kalorier

2011-10-26 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Genom att äta färre kalorier kan åldrandet bromsas och uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar som cancer och åldersdiabetes senareläggas. Ju tidigare kaloriintaget minskas, desto större effekt får det. Nu har forskare vid Göteborgs universitet identifierat ett av de enzym som är nyckeln till åldrandeprocessen.
– Vi kan visa att en kalorirestriktion bromsar åldrandet genom att förhindra att ett enzym, peroxiredoxin, sätts ur funktion. Enzymet är också extremt viktig för att motverka skador i vår arvsmassa, säger Mikael Molin på institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Genom att gradvis minska intaget av socker och proteiner, utan att minska på vitaminer och mineraler, har forskare tidigare visat att apor kan leva flera år längre än förväntat. Metoden har också prövats på allt från fiskar och råttor till svampar, flugor och jäst med bra resultat. Kalorirestriktion har också samma goda effekter på vår hälsa och senarelägger uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar. Trots det har forskarvärlden haft svårt att förstå exakt hur kalorirestriktion ger upphov till dessa positiva effekter.

Med jästceller som modell har forskargruppen vid Göteborgs universitet lyckats identifiera ett av de enzym som krävs. De kan visa att aktivt peroxiredoxin 1, Prx1, ett enzym som bryter ned skadlig väteperoxid i cellerna, behövs för att kalorirestriktion ska fungera effektivt.

Resultaten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cell visar att Prx1 skadas under åldrande och tappar sin aktivitet. Kalorirestriktion motverkar detta genom att öka produktionen av ett annat enzym, Srx1, som reparerar Prx1.  Intressant nog visar studien också att åldrandet kan bromsas utan kalorirestriktion genom att enbart öka mängden Srx1 i cellen. Därmed framstår reparation av peroxiredoxinet Prx1 som en nyckelprocess i åldrandet.

– En nedsatt funktion av Prx1 ger upphov till olika typer av genetiska defekter och cancer. Omvänt kan man nu spekulera i om en ökad reparation av Prx1 under åldrandet kan motverka, eller åtminstone senarelägga, uppkomsten av cancer.

Peroxiredoxiner har också visat sig kunna förhindra att proteiner skadas och klumpar ihop sig, en process som kopplats till flera åldersrelaterade sjukdomar som påverkar nervsystemet, som till exempel Alzheimers och Parkinson. I linje med det funderar forskarna också på om stimulering av Prx1 kan minska och senarelägga sådana sjukdomsförlopp.

Se Mikael Molin förklara hur det fungerar på video på Göteborgs universitet: http://gu.se/forskning/popularvetenskap/journalistseminarier/2011-oktober--det-nya-aldrandet/mikael-molin-kalorier/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

För mer information: Doktor Mikael Molin, institutionen för cell och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, telefon: 031–786 2577, 0706- 50 29 71, e-post: mikael.molin@cmb.gu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.