Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Läkarens alkoholvanor styr råden till patienten

2011-10-24 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Läkare som själva dricker mer ger frikostigare råd om patienters dryckesvanor. De sätter högre gränser för vad som är ett skadligt drickande - och där högkonsumerande män kan fortsätta dricka får kvinnor ofta rådet att sluta helt. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har för första gången undersökt hur distriktsläkarnas egna alkoholvanor påverkar rådgivningen till patienter. Studien, som genomförts genom enkäter till läkare i Skaraborgs län, visar att läkare med frikostiga alkoholvanor sätter betydligt högre gränser för vad som är en skadlig konsumtion jämfört med läkare som är nykterister eller lågkonsumenter.

Även könet spelar roll för vilka råd läkaren ger. Om en man och en kvinna söker för samma hälsoproblem och har en jämförbar alkoholkonsumtion, får manliga storkonsumenter ofta rådet att minska sitt drickande medan kvinnliga storkonsumenter uppmanas att sluta helt.

Manliga storkonsumenter hänvisas också betydligt mer sällan till behandling jämfört med kvinnor. Detta gäller särskilt om den undersökande läkaren är en man.

–Läkare som dricker mera alkohol har en liberalare syn på alkohol, men läkarnas inställning påverkas också av att en hög manlig konsumtion hör till samhällsnormen, säger Magnus Geirsson, doktorand i socialmedicin vid Sahlgrenska akademin och själv distriktsläkare på Norrmalms vårdcentral i Skövde.

Även läkarnas alkoholutbildning påverkar – men kanske inte på det sätt man förutsätter. Enligt studien sätter nio av tio av läkare lägre gränser för en säker alkoholkonsumtion än Folkhälsoinstitutets rekommendation på 14 glas för män och nio glas för kvinnor.

Lite överraskande satte läkare som har alkoholrelaterad utbildning och som ansåg sig kompetenta inom alkoholområdet högre gränser – även om rekommendationerna även här var lägre än Folkhälsoinstitutets.

–Det kan bero på att läkarna anser att den gräns som FHI använder är för hög, men också på att läkare som känner sig mindre kompetenta inom alkoholområdet vill hålla sig på den säkra sidan, säger Magnus Geirsson.

Avhandlingen visar också att de utbildningsaktiviteter som utförts inom regeringens femåriga satsning Riskbruksprojektet, där målet är att ge frågor om alkoholvanor en självklar plats i hälso- och sjukvården, inte lett till någon förändring av praxis i primärvården.

Avhandlingen “Alcohol prevention in Swedish primary health care Staff knowledge about risky drinking and attitudes towards working with brief alcohol intervention. Where do we go from here?” försvarades den 7 oktober.

Magnus Geirsson, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 070-3961645 magnus.geirsson@vgregion.se Huvudhandledare: Leg läkare, med dr Fredrik Spak socialmedicin, Sahlgrenska akademin, fredrik.spak@socmed.gu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.