Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Kroppens kraftverk kan påverka åldrandet

2011-05-06 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Mitokondrierna är kroppens energiproducent, det kraftverk som finns inuti våra celler. Nu har forskare vid Göteborgs universitet identifierat en grupp mitokondriella proteiner som, om de saknas, får andra proteingrupper att stabilisera arvsmassan. Det skulle kunna senarelägga uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar och leda till förlängd livslängd.
Vissa teorier om varför vi människor åldras pekar ut cellernas kraftpaket, mitokondrierna, som en bidragande orsak. Förutom att förse oss med energi i användbara former producerar mitokondrier också skadliga restprodukter; reaktiva syreradikaler som attackerar och skadar cellens olika beståndsdelar. Med tiden överstiger dessa skador vad cellerna tolererar, de tappar sin förmåga att upprätthålla viktiga funktioner och organismen åldras. Så långt enligt teorin. Egendomligt nog har flera studier visat att vissa mitokondriella dysfunktioner faktiskt också kan bromsa åldrandet – åtminstone i svampar, maskar och flugor. Hur detta går till mekanistiskt vet man inte.

I en studie från institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cell, har ett forskarlag nu identifierat en grupp mitokondriella proteiner som är involverade i denna typ av åldrandekontroll. Forskarna fann att en grupp proteiner, kallade MTC-proteiner, som normalt behövs för mitokondriers proteinsyntes också har andra funktioner som påverkar arvsmassans stabilitet och cellens förmåga att göra sig av med skadade och skadliga proteiner.

– När ett MTC-protein saknas i cellen, till exempel på grund av en mutation i motsvarande gen, verkar de andra MTC-proteinerna få en ny funktion. De får då en ökad betydelse för att stabilisera arvsmassan och motverka proteinskador, vilket leder till förläng livslängd, säger Thomas Nyström vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Studierna visar också att denna MTC-beroende kontroll av åldrandets hastighet använder samma typ av signalvägar som aktiveras vid kalorirestriktion – något som förlänger livet hos många olika organismer, däribland jäst, möss och apor. Några av de MTC-proteiner som studien identifierade finns också hos människan och en rimlig fråga är om dessa har en liknande roll i kontrollen av åldrande också hos oss.

– Genom att påverka MTC-proteinernas aktivitet skulle man möjligen kunna skapa positiva effekter på cellens förmåga att senarelägga uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar. Det kan handla både om sjukdomar som är relaterade till arvsmassans instabilitet, som cancer, eller skadliga proteiner, som Alzheimers och Parkinson. I dagsläget är det dock bara spekulationer och den exakta mekanismen bakom MTC-proteinernas roll i åldrandeprocessen är ett fascinerande fråga som återstår att lösa, säger Thomas Nyström.

Artikeln Absence of Mitochondrial Translation Control Proteins Extends Life Span by Activating Sirtuin-Dependent Silencing har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cell. Länk till tidskriften: http://www.cell.com/molecular-cell/

KONTAKT: Thomas Nyström, professor, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet 031- 786 2582 0706- 92 92 60 thomas.nystrom@cmb.gu.se Bildtext: Bild av arvsmassa i den stora cellkärnan samt arvsmassa i de små mitokondrierna.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.