I studien, som nu publiceras online i International Journal of Epidemiology, har forskarna tittat på kriminell belastning hos nästan en miljon ungdomar födda 1972-1981. En uppföljning gjordes sedan med avseende på självmord fram till ungdomarna var 25-34 år.
Resultatet visar på en ökad risk ju fler lagföringar en individ haft. Absolut högst var självmordsrisken för ungdomar med fem eller fler lagföringar. I den här gruppen inkluderades även personer med gravare påföljd, såsom fängelse eller skyddstillsyn. Samma mönster sågs bland pojkar och flickor, men andelen självmord var högre bland pojkarna.
I den aktuella studien tog forskarna hänsyn till en rad andra variabler, såsom föräldrars utbildning, om föräldrarna fått ekonomiskt bistånd eller varit förtidspensionerade, ensamstående föräldrar, mammans ålder, föräldrars psykiska sjukdom och eventuella missbruk samt adoption. Det visade sig bland annat att föräldrars utbildningsnivå i sig inte tycks påverka risken för självmord.
– Det vår studie framförallt visar är hur viktigt det är att i tid fånga upp de ungdomar som återfaller i brott, säger Emma Björkenstam.
Publikation: "Juvenile delinquency, social background, and suicide - A Swedish national cohort study of 992 881 young adults", Björkenstam E, Björkenstam C, Vinnerljung B, Hallqvist J, Ljung R, International Journal of Epidemiology, epub ahead of print 14 September 2011, doi:10.1093/ije/dyr127.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.