Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Jästsvampar i vin avslöjar mångmiljonårig historia

2011-05-11 Pressmeddelande från Lunds universitet
Nästa gång du dricker ett glas vin eller öl kan du skänka en tanke åt jästcellernas fascinerande historia. Nu kan forskare från Lunds universitet och deras kollegor i Milano nämligen förklara hur det gick till när jästcellerna lärde sig producera alkohol för mer än 100 miljoner år sedan.
Jästceller är encelliga svampar med vitt skilda livsstilar och mycket lång evolutionär historia. De har också ett mycket stort värde inom vin-, öl- och matindustrin. Men varför har jäst egentligen börjat producera alkohol? Forskarna har studerat två olika jästarter för att försöka återskapa alkoholproduktionens evolutionära historia. Utifrån jästsvamparnas genetiska förändringar har forskarna rekonstruerat hur miljön såg ut när jästcellerna utvecklade förmågan att omvandla socker till alkohol.

För mer än 200 miljoner år sedan skiljdes vägarna åt för de två jästarterna, Saccharomyces cerevisiae och Dekkera bruxellensis. 50-100 miljoner år senare utvecklades de blommande växterna och därigenom frukter, och då uppkom ett överflöd av socker. För att kunna konkurrera om sockret utvecklade jästarterna förmågan att producera och tåla alkohol. På så sätt kunde de här jästsvamparna förgifta sina konkurrenter, medan de själva både överlevde och hade god tillgång på näring. Eftersom de båda arterna varit skilda i tiotals miljoner år utvecklade de denna förmåga helt oberoende av varandra. Överraskande i det här fallet är att båda jästarterna använde exakt samma molekylära mekanism för att börja producera alkohol.

– De här resultaten ger oss en fördjupad insikt i hur ursprungsmiljön såg ut och vilka evolutionära trender som verkade för många miljoner år sedan, säger Jure Piškur, professor i genetik vid Lunds universitet.

– Den här kunskapen hjälper oss också att utveckla nya jästsorter som kan underlätta jäsningen av vin och öl. Biobränsleproduktion är ett annat område som kan ha användning för nya jästsorter, säger han.

Undersökningen av de två jästarterna publiceras denna vecka i tidskriften Nature Communications under titeln ”Parallel evolution of the make-accumulate-consume strategy in Saccharomyces and Dekkera yeasts”. Den svenska delen av forskningsprojektet finansierades med bidrag från Vetenskapsrådet och fonderna Crafoord, Futura, Fysiografen, Lindström och Sörensen.

För mer information, kontakta: Jure Piškur, professor molekylär genetik, Biologiska institutionen, Lunds universitet Tel 046 – 222 83 73 eller 070 – 345 71 03 E-post: Jure.Piskur@biol.lu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.