Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Inget samband mellan D-vitaminintag och starka ben

2011-11-16 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige över 60 år drabbas av benskörhet. I tidningarnas hälsospalter och reklam uppmanas särskilt kvinnor att äta D-vitamintillskott. Men en ny avhandling från Uppsala universitet visar att kostintaget av vitamin D inte spelar någon stor roll för risken att drabbas av benbrott eller för utveckling av benskörhet.
– Kostintaget av vitamin D förefaller inte påverka risken att drabbas av benskörhet eller benbrott i Sverige. Det kan bero på att solljus och ärftlighet spelar större roll för vitamin D nivåerna i blodet än kostintaget. Men inte heller vitamin D nivåer i blodet är starkt kopplat till vare sig benskörhet eller benbrott, bara 3 procent av alla frakturer verkar bero på D vitaminbrist, säger Greta Snellman, ortoped vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

D-vitamin, som egentligen är ett hormon, behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium i kosten, ett ämne som tillsammans med fosfat bidrar till ett starkt och hållfast skelett. D-vitamin finns exempelvis i fet fisk som lax, sill och makrill, men också i lever och berikade lättmjölksprodukter och margarin. När huden utsätts för UV-strålning omvandlas solljuset till D-vitamin, men förmågan minskar med åren.

I de studier som ingår i avhandlingen har Greta Snellman utifrån registerdata analyserat sambandet mellan D-vitaminintag via kost och tillskott samt blodnivåer av vitamin D och risken att drabbas av benskörhet och benbrott. Våra geners betydelse för vitamin D nivåer i blodet har också undersökts. Studierna är utförda bland svenska hemmaboende 70-åriga kvinnor och män i de Uppsalabaserade ULSAM och PIVUS-studierna, samt bland medelålders och äldre kvinnor i Svenska mammografikohorten och Svenska Tvillingregistret.

Förutom slutsatsen att det saknas belägg för att D-vitaminintag via kosten skulle minska risken för benskörhet/benbrott konstaterar hon att devisen lagom är bäst även stämmer här. Både låga och höga nivåer av D-vitamin i blodet kan vara skadligt då en av studierna visade att risken att dö i cancer var större bland män med de lägsta respektive högsta vitamin D nivåerna i blodet.

Det behövs mindre solljus än man tror för att bilda vitamin D. Efter 10-15 minuters vistelse i solen sommartid har ljushyade bildat stora mängder vitamin D.

– Vi som bor i solfattiga delar av världen som Norden har ljus hy, vilket kan bero på att vi anpassat oss genetiskt för att skapa så mycket D-vitamin som möjligt under sommaren och därmed bilda en buffert eller reserv inför vintern. Människor med mörk hy bildar mindre D vitamin än ljushyade. Därför behöver de vistas i solen längre tid för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin. Därför är inte säkert att vi kan ge samma kostrekommendationer när det gäller D-vitamin intag till ljushyade och mörkhyade svenskar, säger Greta Snellman.

För mer information kontakta:
Greta Snellman, ortoped, tel: 070-4852240, e-post: Greta.Snellman@surgsci.uu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.