Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Humaniora – en viktig men alltför svag röst

2011-12-05 Pressmeddelande från Institutet för Framtidsstudier
Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet och behovet kommer inte att minska om vi ser till vår tids utmaningar och stora frågor. Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och fyra gånger fler än socionomerna, men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.
Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet, som i skolan, på museer, i media, på departement, myndigheter och högskolor. Behovet av dessa kunskaper kommer inte att minska, snarare präglas samhället allt mer av globalt sammansatta processer vilket kräver kunskaper om och förmåga till inlevelse i de kulturella dimensionerna av vår tids stora frågor.

– Allt för sällan diskuteras vad humaniora kan betyda för det samhälle som växer fram, i Sverige och världen. Andra kunskapsområden som naturvetenskap, teknik och medicin, diskuteras nästan uteslutande i ljuset av att de är viktiga för samhällets framtid, ekonomins konkurrenskraft eller för människors karriär och yrkesval, säger Anders Ekström.

Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och de är fyra gånger så många som socionomerna. Men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.

– Oavsett varför humanister som grupp tjänar sämre än andra högutbildade och varför de också är svagare integrerade i arbetsmarknaden, kan vi konstatera att det strängt taget aldrig ägnas någon större offentlig uppmärksamhet åt gruppen som helhet, på det sätt som sker med jurister, lärare, psykologer, ingenjörer, sjuksköterskor eller ekonomer, säger Sverker Sörlin.

Rapporten "Humanisterna och framtidssamhället" pekar på forskningspolitikens långvariga försummelser när det gäller humaniora och ger belägg för konsekvenserna - på humanisternas arbetsmarknad, i de humanistiska universitetsmiljöerna och de humanistiska utbildningarna. Rapporten Humanisterna och framtidssamhället kan laddas ner och beställas i tryckt form från www.framtidsstudier.se.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
 
Rapportens innehåll:
Humanisterna och framtidssamhället, inledning
Anders Ekström & Sverker Sörlin

Vilka är humanisterna? Humanisterna och den svenska arbetsmarknaden
Julia Boguslaw & Eskil Wadensjö

Vilka var humanisterna? Miljöer och verksamhet 1900, 1950 och 2000
Lars Geschwind & Miriam Terrell

Vilka blir humanisterna, Humaniora vid svenska lärosäten idag och imorgon
Niklas Stenlås

För mer information kontakta:
Anders Ekström, docent i idé- och lärdomshistoria och verksam vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, 076-790 39 77
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och verksam vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, 070-545 2526

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.