Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Historieämnet räddar världen?

2011-10-21 Pressmeddelande från Umeå universitet
Skolelevernas studier i historia medverkar till trygghet i tillvaron och bidrar till att skapa fred i världen. Ny avhandling beskriver hur föreställningarna kring historieämnet och hur historieämnet under 1900-talets senare hälft ofta getts stor betydelse.
I en nyligen publicerad avhandling studerar Mikael Hallenius hur skribenter i Historielärarnas Förnings Årsskrift har argumenterat för varför det är viktigt att elever i den svenska skolan läser historia. Undersökningen sträcker sig från 1942 då årsskriften började publiceras och avslutas 2004 när riksdagen beslutar att historia skall bli ett obligatoriskt ämne för elever på gymnasiet.

Eftersom studien analyserar argumentationen för ett skolämnes legitimitet är resultaten av intresse för såväl lärare som lärarutbildare, och de som intresserar sig för utbildningspolitiska frågor ur ett historiskt perspektiv. Boken innehåller både historiska perspektiv på föreställningar om historieämnets nytta och förslag på hur nya teoretiska perspektiv kan användas inom fortsatt ämnesdidaktisk forskning.

Avhandlingens genomgång av Historielärarna Förenings Årsskrift bygger på tre teman som hämtats från den historiedidaktiska vetenskapen: Historieämnets relation till den akademiska disciplinen, historieämnets samhällsorienterande potential och historieämnet i fredens tjänst. Det avslutande kapitlet innehåller en diskussion där författaren driver uppfattningen att historieämnets ställning har hävdats med argument som i det närmast har en religiös karaktär. I årsskriften återkommer föreställningar som handlar om att historieämnet kan ge människan en trygghet i tillvaron och att elevers studier i historia kan bidra till att skapa fred i världen. Därför föreslås att kommande studier av sökandet efter legitimitet för skolämnen i svensk utbildning tar som sin utgångspunkt att de studerar det moderna samhällets djupaste drömmar och förhoppningar om räddning från det makter som för tillfället definieras som det onda. Inte minst med tanke på att det idag talas om religionernas återkomst i det offentliga och det mångreligiösa klassrummet, är det viktigt att pröva om det inte går att revidera bilderna av 1900-talets svenska sekulära samhället, fritt från alla former av religiösa inslag. 

Fredagen den 28 oktober, kl 10.oo försvaras avhandlingen Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004, i Falun. Disputationen äger rum på Högskolan Dalarna, föreläsningssal fem. Fakultetsopponent är lektor Johan Samuelsson, Karlstad Universitet.  

Mikael Hallenius (f 1971) är uppväxt i Örebro, har genom forskarutbildningen i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet bedrivit forskarstudier vid Högskolan Dalarna och delar för närvarande sin tjänst mellan pastorsuppgifter i församlingen Mötesplatsen i Örebro och som lärare på Örebro Teologiska Högskola.   
Kontaktuppgifter: mikael.hallenius@efk.se, tel. 0760 - 26 55 84

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.