Hinder och möjligheter för kvinnors företagande

I dag råder en bred politisk enighet om att Sverige behöver fler företagare, framför allt fler kvinnor som driver egna företag. Fler kvinnor som företagare anses gynna både tillväxten och jämställdheten. Tjugo års politik för att gynna kvinnors företagande visar att resultaten sällan blir de som eftersträvas och att lösningar kanske ska sökas i samhällskontexten i sin helhet.

Kvinnors företagande framställs ofta som lösningen på en mängd problem i det svenska samhället, men resultaten i denna bok pekar mot att idéerna bakom dessa förhoppningar är både motsägelsefulla och mångtydiga. Företagandet handlar om samspel mellan välfärdsstaten, marknaden, familjen och individen, där politik och ideologi spelar en stor roll.

— USA framhålls ofta som en förebild. Jag har studerat hur skillnader i välfärdsstatens utformning i dessa länder påverkar kvinnors tendens att driva företag, säger Helene Ahl, professor i företagsekonomi. Resultaten visar att trots att familjepolitiken i dessa länder har klart olika effekter för kvinnors företagande, så är mönstren ändå förvånansvärt lika. Det som mer än något annat förklarar könsmönster i företagandet är traditionella förväntningar på vad kvinnor respektive män skall ägna sina dagar åt.  

I boken undersöks kvinnors företagande utifrån ett mångvetenskapligt och i flera fall kritiskt perspektiv med forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner. Författarna diskuterar hinder och möjligheter för kvinnors företagande och lyfter upp frågor som finns inbäddade i olika sammanhang, från familjeföretag till föreställningar om företagande och entreprenörskap.

— Vi har skrivit om förebilder på olika arenor och diskuterat på vilket sätt olika förebilder påverkar döttrar i familjeföretag att gå in på positionen som ägare och ledare. Det är intressant att notera att många döttrar tar över endast då det saknas konkurrens med bröder, säger Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell.

Boken, som är utgiven på SNS Förlag, heter Kvinnors företagande – mål eller medel?