Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Havstulpaner släpper med ny färg

2011-09-23 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
En effektiv båtbottenfärg behöver inte bygga på att färgen läcker gift. Nu har forskare vid Göteborgs universitet konstaterat att man istället kan blanda i molekyler som havstulpaner inte klarar av att växa på. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Biofouling.
Påväxt på båtskrov är en plåga för varje båtägare. En av de mest bekymmersamma organismerna är havstulpaner. En forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi har därför specialstuderat havstulpanens biologi och riktat sitt intresse mot ett känsligt steg i dess livscykel.

– När nyblivna vuxna havstulpaner försöker tränga sig igenom färgskikten för att få en fast växtplats är den extremt känslig för vissa molekyler kallade makrocykliska laktoner, som normalt produceras av vissa svampliknande bakterier, säger professor Hans-Björne Elwing på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

När sådana molekyler blandas i båtbottenfärg koloniseras först den målade ytan av havstulpanlarver på normalt sätt. Men så fort havstulpanlarven har omvandlats till vuxen havstulpan och försöker etablera en fastare kontakt med ytan så lossnar den och förmodligen dör den.  Det har också visat sig att vissa brunalger motverkar kolonisation på bladytor av havstulpaner på liknande sätt.

– Med denna upptäckt som grund har vi lyckats utforma färger med nya bindemedel som helt stänger av läckaget av de makrocykliska laktonerna i den marina miljön. Dessutom behövs bara spårmängder av makrocykliska laktonerna i färgen för att ge full effekt mot havstulpaner. Vår metod bygger på att färgen blir mer effektiv ju mindre gift som läcker ut i miljön.

Genom fältförsök på fritidsbåtar har forskargruppen också visat att tillsatsen av makrocykliska laktoner helt kan ersätta koppar i båtfärger vid både ost- och västkusten under flera säsonger.

– Visserligen är det bara havstulpanen som påverkas av tillsatsen, men annan påväxt av alger och liknande kan relativt enkelt motverkas med andra metoder.

Studien är utförd av Emiliano Pinori, Mattias Berglin, Mats Hulander, Mia Dahlström och Hans Elwing vid Göteborgs universitet i ett samarbete med Lena Brive på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Artikeln Multi-seasonal barnacle (Balanus improvisus) protection achieved by trace amounts of a macrocyclic lactone (ivermectin) included in rosin-based coatings är publicerad i tidskriften Biofouling.
Länk till artikeln: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08927014.2011.616636länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

KONTAKT: Hans-Björne Elwing, institutionen för cell- och molekylärvetenskap, Göteborgs universitet 031- 786 2562 0733- 60 46 07 hans.elwing@cmb.gu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.