Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Genetiska förändringar styr ditt sockersug

2011-03-30 Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Ämnet ghrelin har en viktig roll vid olika beroendetillstånd, exempelvis alkoholberoende och hetsätning. Ny forskning från Sahlgrenska akademin visar att ghrelin även har betydelse för vår sockerkonsumtion och att detta samband delvis kan förklaras av genetiska faktorer.
Neuropeptiden ghrelin är en aptitökande substans som aktiverar hjärnans belöningssystem. Det innebär att när man är hungrig höjs nivån av ghrelin som aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket ökar motivationen att söka efter mat. Tidigare forskning från Sahlgrenska akademin har visat på samband mellan ghrelin och utvecklingen av olika beroendetillstånd, exempelvis drog- och alkoholberoende

I en ny studie som publicerats i tidsskriften PlosOne har forskarna undersökt arvsmassan hos ett urval av personer från normalbefolkningen. I detta underlag framkommer att personer med vissa förändringar i ghrelingenen har ett högre sockerintag än individer som saknar dessa förändringar. Detta samband ses även hos personer med hög konsumtion av både socker och alkohol
Det har även bedrivits försök på råttor och där fann forskarna att när ghrelin blockerades minskade råttorna sitt intag av socker och de var samtidigt mindre motiverade att arbeta i deras jakt på socker.
– Detta tyder på att ghrelin är en stark drivkraft att söka efter belönande substanser såsom socker eller alkohol, konstaterar forskaren Elisabet Jerlhag på sektionen för farmakologi vid Sahlgrenska akademin.

Dessa resultat går hand i hand med forskarnas tidigare fynd som bland annat visar att substanser som blockerar ghrelinsystemet minskar de positiva effekterna hos beroendeframkallande droger och att förändringar i ghrelingenen är förknippade med högt alkoholintag, viktökning hos personer som har ett alkoholberoende personer och rökning.

Forskarna har nu kommit ett steg närmre att förstå vad som händer i hjärnan och kroppen vid olika typer av beroendetillstånd. Genom att förstå dessa mekanismer kan nya läkemedel utvecklas som blockerar ghrelinsystemet och som kan användas för att behandla patienter med alkoholberoende eller som lider av hetsätningsproblematik.
– Denna kunskap kan också underlätta för samhället att se på beroendetillstånd som en sjukdom och kan medföra att dessa personer lättare kan få den behandling de behöver, säger Elisabet Jerlhag.

Tidskrift: PlosOne
Artikelns titel: The ghrelin signaling system is involved in the consumption of sweets.
Författare: Sara Landgren, Jeffrey A Simms, Dag S Thelle, Elisabeth Strandhagen, Lauren Lissner, Selena E Bartlett, Jörgen A Engel, Elisabet Jerlhag

För mer information kontakta: Jörgen Engel, leg läkare och professor emeritus på sektionen för farmakalogi vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-786 34 16, 073-420 44 12, e-post jorgen.engel@pharm.gu.se Elisabet Jerlhag, forskare på sektionen för farmakalogi vid Sahlgrenska akademin, Telefon: 031-786 3418, 0736-48 33 36, -post: elisabet.jerlhag@pharm.gu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.