Från förtroende till kontroll

– Lärarna känner sig pressade att hjälpa sina elever att prestera så bra som möjligt i nationella prov där de jämförs med andra skolor. Medan andra delar kan komma i skymundan. Delar som inte går att mäta och som läraren inte kan ta med när man ska räkna samman, summera.

Redovisningsplikten är dessutom tidskrävande. Det krävs dokumentation av vad som sker i klassrummet eller i mötet med patienten och den tiden måste tas från förberedelser av kommande lektioner eller tid med eleverna eller patienterna.

– Det är dags att stanna upp och diskutera vad som står på spel. Dagens fokus på innovation och ekonomisk tillväxt påverkar de sociala och moraliska dimensionerna. När resultat och effektivitet mäts i termer av hur kostnadseffektiva åtgärder är, då finns det knappt utrymme för nödvändiga frågor om varför vi gör det och för vem.

– Ett exempel på detta som Dagens Nyheter rapporterade om var när sjuksköterskor skulle få högre betalt om de klarade av samtal med patienter under en viss tid – tre minuter och 48 sekunder. Effektivt men inte bra för någon – sjuksköterskorna känner sig stressade och patienterna får inte den bästa vården.

Forskarna betonar att respekt, kompetens och professionell integritet snabbt kan förvandlas till eftergivenhet, passivitet och anpassning till förbestämda standardsystem.

– Vi vill med detta inte argumentera för en återgång till en tid då till exempel lärare och läkare hade en sådan ställning att de på grund av sin särskilda kunskap inte behövde redovisa sina handlingar eller resultatet av dem alls.

Men forskarna anser att det måste finnas en balans. Dessutom visar deras forskning att många nyexaminerade lärare och sjuksköterskor inte känner sig redo att axla ansvaret som kommer med jobbet.

– Därför måste vi ge dem den grund de behöver för att känna sig trygga i sin yrkesroll. Högre utbildning måste behandla frågor om professionellt ansvar och redovisningsplikt. Diskutera med studenter hur man kan hitta en balans mellan två områden som krockar.