Förbisedda fjärilsmiljöer i skogslandskapet

Rapporten Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar – betydelse för miljöövervakning jämför fjärilsfaunan i naturbetesmarker med tre typer av öppna biotoper i skogslandskapet: hyggen, kraftledningsgator och skogsbilvägar. Resultaten visar att sammansättningen av fjärilsarter skiljer sig mellan biotoperna och att alla bidrar med unika arter och således kompletterar varandra. Kraftledningsgator hade flest arter och individer av de undersökta biotoperna. Hyggen och skogsbilvägar var lika art- och individrika som betesmarkerna.

Naturvårdens strålkartarljus har under lång tid riktats mot odlingslandskapets artrika gräsmarksbiotoper, som under 1900-talets storskaliga förändringar i jordbruket har minskat markant. Den nya studien pekar nu ut andra viktiga biotoper som inte uppmärksammats av naturvården i samma utsträckning.

Dessa biotoper ger inga miljöersättningar som naturbetesmarkerna, men är inte desto mindre betydelsefulla både för dagfjärilar och i mer generella naturvårdssammanhang. De är således viktiga komplement till de rester av större sammanhängande gräsmarker som återstår i dagens odlingslandskap. För att effektivt bevara olika artgrupper är det nödvändigt att bedriva naturvård i ett landskapsperspektiv med hänsyn till en bred mångfald av miljöer.

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar – betydelse för miljöövervakning Ladda ner rapporten

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.