Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Extremt tidiga björkar i år

2011-05-10 Pressmeddelande från SLU
Nu slår björkarna ut för fullt i Umeåtrakten. Det är tre veckor tidigare än vad som var normalt för hundra år sedan. Nu vill forskare få hjälp av frivilliga att dokumentera naturens kalender för att se hur växterna påverkas av klimatförändringen.
– Jag brukar hålla koll på vårtecknen och i år kom björkarna väldigt tidigt, berättar Göran Karlsson i Robertsfors, som rapporterade in björkens lövsprickning till www.blommar.nulänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I år har såväl vårblomningen som lövsprickningen kommit igång betydligt tidigare än vad som var vanligt för ett sekel sedan. Då brukade björkarna slå ut sista veckan i maj, enligt Kjell Bolmgren vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som samordnar Svenska fenologinätverket.

Nätverk följer förändringar i naturens kalender
Klimatförändringens tydligaste effekt i naturen är att naturens kalender förändras. Blomningen och lövsprickningen på våren kommer tidigare medan höstens lövfällning i många fall kommer senare. Nu vill Länsstyrelsen i Västerbottens län och Svenska fenologinätverket bygga upp ett system för att följa upp hur växter påverkas av klimatförändringar.

– Genom att jämföra nutida observationer med hur det såg ut för hundra år sedan kan vi mäta hur olika arter påverkas, säger Tommy Vennman, projektets kontaktperson vid Länsstyrelsen. Detta kommer i sin tur att vara en viktig pusselbit inom den miljöövervakning som bedrivs i landet.

Allmänheten bjuds in
En del i projektet är att bygga upp ett regionalt nätverk av växtobservatörer i Västerbottens län. Mellan 1873 och 1940 gjordes liknande observationer på 18 platser i Västerbottens län. De ingick i ett landsomfattande observationsnätverk under ledning av SMHI:s föregångare .

– Tack vare dessa historiska data har vi något att jämföra med och kan se hur olika växter och djur påverkas av ett förändrat klimat, berättar Ola Langvall vid SLU, som leder digitaliseringen av de historiska observationerna.

Allmänheten bjuds nu in för att delta när nätverket försöker återupprepa observationerna på de historiska platserna, men även rapportörer på helt nya platser är välkomna.

– Vi vet att många redan gör observationer av vårtecken och vi hoppas därför att det ska finnas ett stort intresse att delta i nätverket, säger Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket. Genom att göra observationerna på samma sätt och rapportera dem till den gemensamma databasenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, får dessa observationer mycket stort värde i vår uppföljning av klimatförändringen.

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

För mer information, kontakta: Kjell Bolmgren, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, tel: 0730-670365, kjell.bolmgren@slu.se Tommy Vennman, Länsstyrelsen, tel. 090-10 73 92

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.