Existentiell folkhälsovård kan ge stora samhällsvinster

– Grunder för existentiell hälsa är att man känner mening, hopp och samhörighet kombinerat med att man har någon övergripande tolkning av tillvaron. Den kan vara till exempel andlig, religiös eller politisk, säger Cecilia Melder.

Enligt henne är det många i dagens samhälle som saknar en fungerande religiös eller profan grund, vilket leder till existentiell ohälsa. Denna ohälsa påverkar hur människor mår såväl psykiskt som fysiskt och resulterar i ohälsa även i bredare mening. Till exempel blir det allt vanligare med depressioner, uppgivenhet och olika smärttillstånd i Sverige.

Som grund för sina slutsatser har Cecilia Melder gjort enkätundersökningar och intervjuer som berör mening och meningsskapande handlingar. Flera av dem som deltog i undersökningen hade enligt henne haft en fungerande existentiell hälsa som barn. Många vände sig till en gud eller liknande om de till exempel skadade sig eller mådde dåligt. Då upplevde de att det hjälpte. Som vuxna har de fått en sämre existentiell hälsa. Det gör att fysisk och psykisk ohälsa upplevs svårare.

– Den existentiella hälsan är att jämföra med kondition. Den måste underhållas. Gör man inte det blir sökandet akut när något händer. Man måste bygga upp en ”grundkondition”. De som har en god existentiell kondition upplever sig må bättre och när de blir sjuka har de bättre förutsättningar att hantera det, säger Cecilia Melder.

För att råda bot på en ökad existentiell ohälsa i takt med att sekulariseringen brer ut sig föreslår Cecilia Melder att man utvecklar en icke-religiös insats som hjälper människor utveckla en existentiell grund att stå på.

–  Sjuka skulle kunna erbjudas kurser bestående av samtal, kreativa aktiviteter och upplevelser för att utveckla verktyg att bemästra livet. Därefter kan effekterna på den existentiella hälsodimensionen, men även den fysiska och psykiska, studeras. Frågan är inte om det går utan vem som ska gör det, säger Cecilia Melder.

– Ohälsan kostar samhället hundratals miljarder, förutom det enskilda lidandet. För att råda bot på detta behövs en stark huvudman inom detta nya folkhälsoområdet.

Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet den 21 januari. För mer information kontakta Cecilia Melder telefon: 070 496 07 06 eller e-post: cecilia.melder@teol.uu.se.
Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se