Effekten av allelokemikalier på mikrobiella samhällen visas i ny avhandling

Generellt uppmättes större mängder bakterier när allelokemikalier var närvarande. Eftersom allelokemikalier även hämmade små flagellater och ciliater så blir Weissbachs slutsats att allelokemikalier indirekt gynnar bakterier genom att minska betestrycket. I mikrobiella näringskedjor med många heterotrofa betare gynnade allelokemikalier dessutom andra växtplankton genom att hämma betarna. Att en organism är heterotrof innebär att den behöver konsumera en annan organism för att få energi.

Studien visade också att biotillgängligt löst organiskt material (DOM) frisläpps från ett mikrobiellt samhälle när allelokemikalier är närvarande. Studien visar att större mikroorganismer påverkas mer av allelokemikalier än mindre mikroorganismer. Större organismer tillhandahåller mer kontaktyta för allelokemikalier att fästa till och är därför troligen mer sårbara mot allelokemikalier.

Sammanfattningsvis beror effekten av allelokemikalier på mikrobiella samhällen bland annat på strukturen av den mikrobiella näringskedjan, mängden tillgängligt DOM, partikeltätheten i havsvattnet och sammansättningen av växtalgerna.

Astrid Weissbach är född och uppvuxen i Dresden i Tyskland. Hon tog sin magisterexamen vid University of Greisswald i Tyskland och sedan 2006 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”The role of allelopathy in microbial food webs” försvarades den 4 mars, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Ellen van Donk, Netherlands Institute of Ecology.

För mer information kontakta Astrid Weissbach, telefon: 0480-44 73 27 eller e-post: astrid.weissbach@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se