Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Det var inte bättre förr


– perspektiv på trafikkaoset

2011-11-10 Pressmeddelande från Handelshögskolan i Stockholm
Beror de senaste årens kaos i tågtrafiken på avregleringen av transportsektorn? Nej, hävdar ekonomie doktor Gunnar Alexandersson. I en ny skrift, Den svenska buss- och tågtrafiken. 20 år av avregleringar, redogör han för avregleringen av transportsektorn och dess effekter.
Alexandersson belyser omvandlingen av den svenska buss- och tågtrafiken i ett historiskt och internationellt perspektiv. Reformerna startade tidigt i Sverige, för över 20 år sedan.

Förändringsprocessen har varit jämförelsevis långsam och stegvis. Alexandersson menar att
det svenska sättet att driva reformarbetet har möjliggjort gradvisa anpassningar, vilket har minskat risken för bakslag. Skriften, som bygger på Alexanderssons doktorsavhandling, framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm 2010, lyfter fram faktorer som är viktiga att beakta också inför omregleringar av andra samhällssektorer.

Upphandling i konkurrens har stimulerat till effektivisering och utnyttjande av synergier. Detta har också bidragit till en branschglidning mellan trafikslagen. Samtidigt har flera problem uppmärksammats. Ett exempel är så kallade ”rovdjursstrategier” vid budgivning, det vill säga att aktörer lägger underbud som syftar till att helt slå ut andra företag från marknaden för att i ett nästa steg generera vinster i en monopol- eller oligopolsituation. En viktig effekt av uppdelningen mellan bana och trafik när det gäller just tågtrafiken är att de offentliga anslagen till infrastrukturen har ökat dramatiskt.

- Det är lätt att glömma bort hur det såg ut innan reformprocessen började. I mitten av 1980-talet befann sig järnvägssystemet i en situation där man sedan länge hade tappat marknadsandelar. Investeringarna var otillräckliga och många linjer hotades av nedläggning. Svåra vintrar skapade kaos, inte minst i pendeltrafiken i Stockholm, och SJ:s olika verksamhetsgrenar skyllde ofta problemen på varandra, säger Gunnar Alexandersson.

Han konstaterar att många av dessa problem är desamma idag, men att de ska ses i ljuset av en kraftigt ökad trafik och
produktivitetsförbättringar under de senaste 20 åren. För busstrafiken har det till exempel skapats nya och mer sammanhängande trafiksystem som många gånger är nära och bättre kopplade till den regionala järnvägstrafiken.

Upphandlingar har i båda sektorerna skapat utrymme för nya investeringar och inte minst trafikhuvudmännen har ökat ambitionsnivån när det gäller det mesta av sin trafik. Totalt sett satsas det väsentligt mer offentliga medel i sektorerna idag än för 20–30 år sedan, men resande och transporter har också fått en allt större betydelse i människors liv och för näringslivets verksamhet.

- Idag är den stora utmaningen att förbättra samordningen inom transportsystemet och mellan de olika trafikslagen, och att samtidigt kunna möta en ökande efterfrågan på transporter, menar Gunnar Alexandersson.

Skriften Den svenska buss- och järnvägstrafiken. 20 år av avreglering är nyutkommen och kostar 210 kronor. Den, och övriga skrifter i serien Forskning i Fickformat, kan beställas via publications@hhs.se. För mer informationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om serien och dess övriga skrifter, besök

Gunnar Alexandersson är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm. Han arbetar som utredare vid Branschföreningen Tågoperatörerna och är även verksam som forskare på SSE Institute for Research. Hans forskning fokuserar på industriell utveckling inom transportområdet. 

Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Alla skrifter i serien går att beställa via publications@hhs.se. För mer information, vänligen kontakta Johan Berglund, johan.berglund@hhs.se. 
 
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn.

Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education.

Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).   

Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se

För mer information om skriften, vänligen kontakta Gunnar Alexandersson: Mobil: 070-552 28 25 E-post: gunnar.alexandersson@hhs.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.