Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Att förlora en förälder dödar

2011-03-22 Pressmeddelande från Stockholms universitet
Föräldrars död innebär en ökad dödlighetsrisk för deras barn. Detta visar en ny studie som Mikael Rostila, forskare vid Centrum för Ojämlikhet i Hälsa (CHESS) och Jan Saarela, forskare vid Åbo Akademi har gjort. Det är framförallt yngre barn som påverkas och främst om de förlorar sin mamma.
- Bland barn mellan 10 och 18 år finns det en ökad dödlighetsrisk. Jämfört med barn som inte förlorat en mamma i dessa åldrar så har de en nästan fördubblad dödlighetsrisk. Men även barn upp till 40-50 års ålder påverkas av mammans död men då framförallt på längre sikt. Våra föräldrar har med andra ord stor betydelse för oss genom hela livet, säger Mikael Rostila.

-Att det framförallt är förlusten av en mamma som påverkar barnen kan förklaras på olika sätt. Det kan vara så att relationen mellan mamman och barnet präglas av en starkare känslomässig kontakt vilket gör att barnen påverkas mer av förlusten. Andra studier har visat att mammor i högre grad än pappor överför materiella och ekonomiska resurser till sina barn vilket kan ha positiv betydelse för deras hälsa, säger Mikael Rostila. 

Något oväntat så visar resultaten i studien att äldre barn som förlorar en förälder har lägre dödlighet de med föräldrar i livet.

– Detta kan bero på att föräldrarnas sista tid i livet präglas av mycket oro och omvårdnad då många äldre föräldrar varit sjuka under en längre tid. Paradoxalt nog kan döden vara en lättnad för barnet då den innebär att föräldern inte behöver lida mer, säger Mikael Rostila.

Studien visar också att död genom exempelvis olyckor och självmord har de största konsekvenserna för barnens hälsa.

- Det är ganska förväntat då en oväntad förlust av en förälder innebär att vi har svårare att acceptera förlusten samtidigt som vi inte har någon tid att förbereda oss på händelsen. Det finns då en större risk att vi hamnar i en kris eller depression, säger Mikael Rostila.

- Resultaten från studien har viktiga konsekvenser för sjukvården då vi har lite kunskap kring hur död och ohälsa hos en person påverkar anhörigas hälsa I vården av en person i livets slutskede bör läkare och annan vårdpersonal ta mer hänsyn till anhörigas upplevelser och reaktioner. Det kan även vara viktigt att sjukvården följer upp personer som drabbats av sorg. Detta kan minska lidande, sjukdom, och död bland anhöriga, säger Mikael Rostila. 

Vid frågor kontakta gärna:

Mikael Rostila, Tel: 070-779 98 94
 
 
 
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.